Föräldrars sexoro hindrar HPV-vaccin

I Sverige erbjuds alla barn vaccin mot humant papillomvirus (HPV) i femte klass. Det sexuellt överförbara viruset orsakar fem procent av världens cancerfall, däribland livmoderhalscancer och cancer i svalget. Om tillräckligt många vaccinerade sig innan sexdebuten skulle vi uppnå flockimmunitet.

Men vart femte barn i Sverige får inte sprutan – ofta på grund av föräldrars tveksamhet till vaccin.

Barn i socioekonomiskt utsatta områden eller med lågutbildade föräldrar löper störst risk att förbli ovaccinerade. Här har skolsköterskor en nyckelposition då vaccinet ges i skolan. Men i en ny studie, som bygger på intervjuer med 35 skolsköterskor i nio kommuner, framgår att föräldrars vaccintvekan är en stor utmaning för skolsköterskorna.

– Deras uppgift är att bemöta frågor och missförstånd och säkerställa att föräldrarna har tagit ett informerat beslut, säger Ida Enskär, doktorand vid Uppsala universitet.

Vad detta innebär i praktiken tolkar dock skolsköterskor olika.

– En del kontaktade enbart dem som inte lämnat samtycke och varken svarat ja eller nej. Andra ringde även upp dem som sagt nej för att ge dem mer information.

Det saknas i dag riktlinjer för hur genomförandet av vaccineringen ska gå till.

– Vi ser att det behövs stöd, det blir väl mycket ansvar på den individuella skolsköterskan att utforma arbetet, säger Ida Enskär.

Utifrån skolsköterskornas berättelser kan forskarna konstatera att de som arbetade utifrån det uppsökande sättet kunde få föräldrarna att ändra sig. Vissa föräldrar verkade inte veta vad det var för vaccin, andra var skeptiska till vaccin över lag och några var rädda för biverkningar.

– Att HPV-virus är sexuellt överförbart låg till grund för mångas tvekan, man menade att barnet ändå bara ska ha en partner genom livet, och att vaccinet då skulle kunna ge ”fel” signaler till barnet, säger Ida Enskär.

Skolsköterskorna i studien uppgav att de kände sig osäkra på hur de skulle stötta barn som inte vaccineras på grund av föräldrarnas nej.

Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa och fler barn vaccinerar sig när de blir äldre. Men det finns ingen lagstadgad åldersgräns om när man får fatta beslut om sin hälsa utan föräldrarnas samtycke. Olika kommuner har olika regler och ofta går de ut på att man gör en mognadsbedömning. Andra kommuner har satt upp åldersregler, som kan variera. En kommun i studien hade 13-årsgräns.

– En skolsköterska hade ett barn som velat vaccinera sig ända från femman och i nian bedömde skolsköterskan att hon var mogen att ta beslut själv, men i den kommunen var det 16 år som gällde. Var du bor i Sverige borde inte få avgöra om du får vara delaktig i din vård, säger Ida Enskär.