Blir det en AI-sommar i år?

AI-vinter är vad en lång period av stagnation inom forskningen om artificiell intelligens brukar kallas. De gångna månaderna kan beskrivas som motsatsen. Med Open AI:s Chat GPT i bräschen har vintern 2022–2023 markerat ett brett genombrott för artificiell intelligens.

Vi är många som lekt med de allt bättre gratistjänsterna för att generera text och bild. Häromdagen hörde jag om ett företag inom spelutveckling som övergått till att låta Chat GPT skriva marknadsföringstexter och formulera kommunikationen på sociala medier. Texterna blev bättre än när spelutvecklarna själva skrev dem och företaget kunde spara in kostnaden för en copywriter. Och i Svenska Dagbladet beklagade sig en av Sveriges främsta bokformgivare när en förläggare låtit AI designa omslag  i viktoriansk stil till sir Arthur Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes.

När AI:n börjar ta jobb från yrken nära tidningsmakarens drar jag så klart mina redaktörsöron åt mig.

Mitt i AI-ruschen satte så en rad tunga aktörer ner foten. De uppmanade AI-utvecklarna att i sex månader pausa allt som går bortom vad GPT-4 klarar av. De ser framför sig en AI-sommar som kan användas till att skörda frukterna av det som tekniken åstadkommit, medan vi som samhälle sätter upp ordentliga spelregler så att vi slipper rusa oförberedda in i en höst, ”a fall”. Kanske en association till ”the fall”, syndafallet då Adam och Eva fördrevs från Edens lustgård efter att ha smakat på kunskapens frukt.

Skälet till uppropet är en oro bortom att skribenter, fotografer och formgivare ska få sämre med jobb. Undertecknarna pekar på de långsiktiga hot som tornar upp sig mot mänskligheten i stort. Anna Davour har skrivit om uppropet som signerats av personer som techentreprenören Elon Musk, historikern Yuval Noah Harari och matematikern Olle Häggström. Initiativtagare är Future of life institute, som leds av den svenska fysikern Max Tegmark och finansieras av bland andra nämnde Elon Musk.

Future of life institute ingår i en löst sammanhållen miljö där ett idébygge som kallas longtermism frodas. Longtermismen präglas av ett stort fokus på framtida möjligheter och faror, där AI-utvecklingen fått stort fokus. En potent mix av kända akademiker och några av techvärldens mest framgångrika entreprenörer gör det troligt att longtermismen får inflytande över vår framtid. I nya numret av F&F reder Anna Davour ut vad som ligger i den här tankeströmmen, som har mäktiga anhängare men också mött stark kritik.

God läsning!