Då slår TBE ut immuncellerna

Fästingarna har vaknat och därmed finns en risk att dra på sig någon av de smittor som blodsugarna bär på, till exempel TBE-virus som inte sällan orsakar hjärninflammation, främst hos ovaccinerade. Varje år rapporteras mellan 200 och 300 fall av TBE i Sverige, och eftersom bot saknas måste man vänta ut infektionen.

Vissa drabbas dock av följdproblem, långvariga neurologiska symtom, som i värsta fall aldrig helt försvinner.

– Jag vill förstå varför så många som upp till 50 procent av de som blir sjuka i TBE inte blir friska och hur vi kan förhindra det, säger Anna Överby, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi på Umeå universitet.

I ett försök att förstå varför cellerna i hjärnan ibland klarar av att tackla TBE och andra gånger inte, studerade forskarna möss. Dels möss med normalt immunförsvar, dels möss utan den viktiga interferonreceptorn, själva ”alarmsignalen” som gör att celler kan varna andra celler om virus så att de sätter igång sitt försvar.

Genom att kombinera hjärnavbildning med en metod för att studera varje enskild cells genuttryck, kunde forskarna visualisera exakt var i hjärnan som viruset lyckades ta sig och vilka nervbanor som påverkades. De kunde också se skillnader i hur viruset betedde sig i hjärnan – dels när viruset slogs tillbaka, dels när det lyckades överlista immuncellerna.

Forskarna såg att det var olika typer av celler i hjärnan som påverkades beroende på om mössen hade ett normalt immunförsvar eller inte. Hos mössen med fungerande immunförsvar infekterades hjärnans nervceller, och samtidigt startade en immunologisk reaktion för att förhindra infektionen. Hos mössen utan interferonreceptorn infekterades i stället en sorts immunceller, mikroglia, vars uppgift är att bekämpa infektion.

– Dessa immunceller blev i stället ett mål för viruset, mössen kunde inte kontrollera infektionen, säger Anna Överby.

För att kunna förhindra svår sjukdom och behandla de drabbade måste man också förstå hur det går till när TBE tar sig förbi blod-hjärnbarriären och hur det sprider sig. Det är nästa steg för Anna Överby och hennes kollegor.

– TBE-viruset söker sig till hjärnan, men man vet väldigt lite om hur det går till. Om vi förstår det och varför immunförsvaret ibland överreagerar, kan det öppna nya dörrar för behandlingar på sikt, som till exempel antiviraler, säger Anna Överby.