Bronssvärdet kan ha gett fri lejd genom Europa

Fyndet vid en utgrävning av en grav i Nördlingen i Bayern väckte stor uppmärksamhet, då svärdet var i det närmaste oanvänt. Det nästan glänste, enligt ett pressmeddelande om fyndet. Att sådana svärd hittas i just gravar är mycket sällsynt i Tyskland. De fynd som tidigare gjorts har nästan uteslutande varit i skattgömmor eller som offer i våtmark.

Svärdet är helt gjutet i brons och dateras till cirka 1 400 före vår tideräkning, vilket är bronsålderns höjdpunkt i Norden. Det har ett vackert ornerat åttkantigt grepp, med våglinjer som varit fyllda med någon färg. Vilken vet arkeologerna ännu inte.

Men svärdet har inte använts i strid, eller varit avsett för det. Det har haft en helt annan funktion, enligt Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, och en av världens främsta experter på bronsåldern och dess svärd.

– Sådana här svärd är inte särskilt bra i strid, eftersom de inte är gjutna i ett stycke. Klingan och greppet är gjutna var för sig och delarna har nitats ihop. De här svärden var ett slags pass, som bars av en speciell grupp med ganska hög status – de stod för handel och transporter av koppar och textilier.

Den som bar ett åttkantssvärd hade fri lejd genom kontinenten, med natthärbärge och fri mat, hävdar Kristian Kristiansen. Eftersom de har hittats i båda ändar av handelsvägar mellan kontinenten och Norden drar han slutsatsen att de använts av dem som bedrev det praktiska utbytet i handeln med bronsens metaller koppar och tenn. Transporterna gick från koppargruvorna i norra Italien, till Norden där bronshantverket nådde sin fulländning under den period svärdet kommer ifrån. Som betalning hade nordborna framför allt bärnsten från Östersjökusterna.

I graven fanns även en kvinna och en tonårspojke. Hur deras eventuella släktskap sett ut har ännu inte analyserats. Förutom svärdet fanns i graven också andra fina bronsföremål.

Gravfynd av åttkantssvärd är inte lika ovanliga i Norden som i Tyskland. De flesta har hittats i danska gravar, men även några i Skåne och Sverige upp till Mälardalen. Något enstaka har hittats längre norrut.

– De tillverkades först i södra Tyskland, men en del av hantverkarna slog sig ned i Danmark. Det ser man på att de använde en annan gjutteknik än vad som var vanligt i Danmark, säger Kristian Kristiansen.

Utformningen med det åttkantiga greppet var inte bara tänkt att vara vacker, det hade också symbolisk betydelse. I bronsålderns mytologi förekom hövdingar med krigarföljen, som ofta bestod av åtta personer. I Kiviksgraven på Österlen finns en procession med åtta personer avbildad på en stenplatta.

Fyndet bekräftar en bild som redan är känd, men det speciella med svärdet är det utomordentliga skicket.

– Det är ganska avancerat gjuttekniskt med fina inläggningar. Men framför allt är det otroligt välbevarat, säger Kristian Kristiansen.

Fyndet av bronssvärdet har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Den här texten uppdaterades 22 november 2023.