Låt forskningens framsteg ta tid

Under ett scensamtal om postmodernismen nyligen konstaterades att det knappt görs några stora vetenskapliga eller tekniska framsteg längre. Dessa inbromsningar var några i en rad samtidsfenomen som postmodernismen sades beskyllas för.

Vi var väl några i publiken som muttrade om AI, genteknik och andra områden där framstegen varit betydande, oavsett postmodernismens eventuella framfart.

Dock. I januari slog en uppmärksammad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature fast att andelen nyskapande forskningsstudier och patent blivit allt mindre. Forskarna bakom undersökningen hade analyserat 45 miljoner vetenskapliga artiklar och 3,9 miljoner patent från sex decennier. En förklaring som artikelförfattarna gav är att forskare ägnar sig åt allt mer detaljerade frågeställningar, som bygger på allt smalare utsnitt av kunskap, något som gynnar enskilda karriärer men kanske inte bereder väg för större vetenskapliga genombrott.

Framåt våren ledde Natures genomgång till en livlig debatt här hemma. I Dagens Nyheter skyllde fysikern Ulf Danielsson på en samhällsutveckling som premierar upprepning av tidigare resultat framför revolutionerande upptäckter. Hellre än att tänka nytt uppmanas unga forskare att snabbt reproducera äldre kollegors experiment, med endast triviala egna tillägg för att få in dem i citeringsmaskineriet. En annan känga gav han till forskningsfinansiärernas fokus på planerbara projekt. Forskningen beställs alltså med korta tidshorisonter och förväntningar på vilka resultat som kan nås. Eva Regårdh på Ångströmlaboratoriet konstaterade att forskning till sin natur är långsiktig och att jakten på snabb nytta förflackar vetenskapen.

Om du också känner dig mätt på snabba forskningskalorier så kan jag rekommendera Marie Alpmans artikel om riktigt långa experiment, vars upphovspersoner sällan kan räkna med att överleva tills alla resultaten kan skördas. Min favorit är nog becktratten vid University of Queensland. Den har släppt ifrån sig glesa droppar sedan 1927, den senaste föll för nio år sedan. Eller vad sägs om undersökningen av bakteriers dvala, med planerat avslut år 2514.

Mer om vad postmodernismen egentligen är och vilken roll den spelar i dag kommer du att kunna läsa i ett senare nummer av Forskning & Framsteg. Den som väntar på något gott kan som bekant aldrig vänta för länge.

God läsning!