Nej till jordbruk i Ukraina på stenåldern

Ukraina har länge kallats Europas kornbod och hade en stor spannmålsexport fram till den ryska invasionen. Men under stenåldern fanns ett motstånd mot jordbruket i delar av Ukraina när det spred sig över Europa.

Den så kallade neolitiseringen, införandet av jordbruk, var en långdragen process i Europa. Med början på Balkan för 9 000 år sedan spred det sig i flera vågor över kontinenten, till Centraleuropa för 8 000 år sedan, västerut kring 6 500 år sedan, och till Norden för omkring 6 000 år sedan. Men i dagens Ukraina blev det stopp.

Studien med gendata från 56 individer i Östeuropa visar en mycket lång lokal kontinuitet, där jägare och samlare längs floden Dnepr – kring dagens stad Dnipro – inte tycks ha blandat sig med andra grupper på 4 000 år.

– Jägarna och samlarna i Dniprodalen levde sida vid sida med stora jordbrukande grupper. De var inte många, men de blandade sig inte med bönderna utan med andra grupper av jägare och samlare, från Kaukasus. Det var en stor överraskning, säger Tiina Mattila vid Uppsala universitet, som lett studien, publicerad i tidskriften Communications biology.

Dna-analyserna gjordes före 2019 med material från gravar som grävts ut vid olika tidigare tidpunkter. Den äldsta individen i studien daterades till 8 500 f.Kr., och den yngsta till cirka 4 300 f.Kr.

Tidigare studier har visat att jägarna och samlarna där anammat nymodigheter förknippade med jordbruk, som tillverkning av keramik och djurhållning. Men den nya studien visar att deras kost ändå inte förändrats nämnvärt på 4 000 år.

Genetiska studier har under 2000-talet övertygande visat att jordbruket spreds med storskalig migration, något som länge tillbakavisades av arkeologer. De ansåg att teknik och kunnande spreds genom att jägare och samlare steg för steg lärde sig av andra som anammat jordbruket. Men i själva verket blandades de med, eller ersattes av, tidiga bönder som spred sig över Europa från Anatolien i dagens Turkiet.

Just det skedde i dagens Polen och Rumänien, som också undersöktes i den nya studien. Fast det gällde alltså inte i delar av Ukraina, vilket bidrar till att nyansera neolitiseringsprocessen. Jordbruket rullades inte friktionsfritt ut som en matta över kontinenten.

– Vi ser inte vare sig någon migration eller genblandning i Dniprodalen. Kanske var det en fråga om maktrelationer, att det fanns grupper som inte var lika tillåtande mot migranter, säger Tiina Mattila.

Till Skandinavien kom jägare och samlare i två vågor efter det att inlandsisen börjat smälta undan, en sydlig våg från Västeuropa och en nordlig från öst, via Baltikum och Finland. Det bekräftas i den nya studien, som kompletterats med nya data.

Jordbruket nådde sedan södra Skandinavien cirka 4 000 f.Kr.

Tidpunkten för när jordbruket nådde Skandinavien var felaktigt i en tidigare version av den här texten. Det har nu korrigerats.