Så blir du näsvis

Sex frågor till Jonas Olofsson, professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

1 | Vad är det som är så underskattat med luktsinnet?

– Det finns en föreställning om att människor har ett dåligt luktsinne, men människor har ett väldigt bra luktsinne, även jämfört med andra djur. Av de djur som man har gjort systematiska jämförelser med så är det bara hunden som är överlägsen människan. Vi kan känna väldigt svaga lukter och att förlora luktsinnet har ofta allvarliga konsekvenser för vårt välbefinnande och vår hälsa.

2 | Vad är det för konsekvenser? 

– Folk kan få problem med sina relationer och sitt sexliv när de förlorar luktsinnet. De drabbas också mycket oftare av depression. Luktsinnet skapar njutning och en känsla av att vara integrerad i omvärlden. Det ger en känsla av att leva. Det där är svårt att sätta fingret på, men det går igen i rapporter från dem som har förlorat luktsinnet.

3 | Hur blev du intresserad av luktsinnet?

– Jag hade turen att börja jobba med flera väldigt duktiga forskare som håller på med kopplingen mellan luktförlust och tidiga stadier av demenssjukdom. Det har varit huvudspåret i min forskning sedan min avhandling. Vi har sett att luktsinnet och händelseminnet dalar parallellt, ganska långt innan man får en diagnos.

4 | Vad har covid-19 gjort för luktforskningen?

– Det har helt klart blivit ett större intresse för luktforskning. Nu har alla erfarenheter, direkt eller via kontakter, av att förlora luktsinnet eller att få ett förändrat luktsinne. Att förlora luktsinnet ses nu som ett folkhälsoproblem, vilket det inte ansågs vara förut, trots att det var vanligt även före pandemin. 

5 | Både svenska myndigheter och WHO var sena på bollen med att identifiera luktbortfall som ett symtom på covid. Varför?

– Jag tror att man gick på den här myten om att vi har ett dåligt luktsinne. Om man har ett dåligt luktsinne och luktsinnet är oviktigt är det naturligt att tro att man inte kan bedöma om luktsinnet förändras. Men min och andras forskning visar att folk har en bra förmåga att bedöma luktsinnets förändringar. Man skulle kunna vinkla det som att man kunde ha räddat fler människoliv om man hade haft mer insikt i hur luktsinnet fungerar och luktsinnets betydelse. Luktförlust var väldigt starkt förknippat med den första vågen av covid-19. Det var den bästa indikatorn på att man hade just covid.

6 | Hur blir man ”näsvis”?

– Det är ett tillstånd av att ha en djup känne­dom om lukter och sitt eget luktsinne. Man kan träna genom att utforska ny mat, bli en bättre vinkännare eller intressera sig för parfymer. Om man har ett förlorat luktsinne kan man medvetet fokusera doftande på olika vardagslukter, enligt en metod som vi har utvecklat och som också är kliniskt beprövad. Vi har även tagit fram ett memoryspel med tedofter, som man kan bygga själv. Det är ett sätt att träna upp hjärnans minne för dofter om man har ett hyfsat välfungerande luktsinne redan från början.