Supervalår i spänt läge

I januari är presidentval i Kina. Samma månad hålls val av både parlament och president i Taiwan, där det sittande partiet Democratic progressive party, DPP, hittills leder i opinionsundersökningarna framför prokinesiska partier som New Party. DPP har under sin tid vid makten försökt minska Taiwans beroende av Kina och stärka en taiwanesisk identitet. Utvecklingen har inte uppskattats av Kinas ledare.

– Det finns röster som talar för att Taiwan ska utropa självständighet, vilket skulle vara destabiliserande, säger Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Det återstår att se i vilken mån Kina kommer att tillåta Taiwan att hålla ett fritt demokratiskt val. Kina har vid flera tillfällen gjort hotfulla markeringar mot Taiwan genom att kränka luftrummet med militärflygplan och det skulle kunna ske i samband med valet, resonerar Jan Hallenberg.

I mars hålls presidentval i Ryssland, men där är Vladimir Putins valseger given på förhand. Någon mobiliserad opposition finns inte heller.

– Motståndarna skjuts, skickas i fängelse, eller tvingas i exil. Först den dag som Kremls kandidat inte vinner kan man kalla Ryssland en demokrati, säger Jan Hallenberg.

Däremot är det inte säkert att Putin når sitt mål gällande valsiffrorna.

– Han vill ha 80 procent av rösterna, men med Rysslands engagemang i Ukraina går det inte att utesluta att han misslyckas med att vinna så överlägset som han vill, säger Jan Hallenberg.

Egentligen skulle även Ukraina ha hållit presidentval i mars, men den sittande presidenten Volodymyr Zelenskyj har meddelat att det är uteslutet i år med hänsyn till krigsläget.

Den 6–9 juni är det val till Europaparlamentet. Medan EU har varit enat i sitt stöd till Ukraina i försvarskriget mot Rysslands angrepp, har parlamentet varit mer splittrat i Israel-Palestina-frågan. Jan Hallenberg hoppas på ett högt valdeltagande som kan ge EU mandat att utveckla sin militärstrategiska kapacitet.

– I dessa onda tider behövs Europa. En uppgång i valdeltagandet skulle visa på ett förtroende för EU och stärka EU som internationell aktör, säger han.

Slutligen är det president- och kongressval i USA i november. Det kan återigen bli en uppgörelse mellan Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Joe Biden om presidentposten.

– Om samma herre sitter kvar väntar stabilitet, och om Trump väljs blir det instabilitet och osäkerhet, säger Jan Hallenberg.

USA:s engagemang i Nato kan ändras drastiskt med Trump som president, liksom stödet till Ukraina.

– Han är sannolikt mer förstående för Putins perspektiv och har sagt sig kunna förhandla fram fred mellan Ryssland och Ukraina på 24 timmar.

Dessutom har Trump utlovat ändringar i lagstiftningen.

– Om han vinner och genomför sina planer, till exempel att ställa människor inför rätta för deras politiska övertygelse, då har USA tagit ett långt steg från att vara en demokrati, säger Jan Hallenberg.