”Kriminella utnyttjar det fria vårdvalet”

Vad visar din rapport?

– Att påverkan från kriminella inte bara handlar om hot och våld, utan att det kan vara infiltration, korruption och subtila påtryckningar, som att någon ringer på helgen och fråga hur det går med ett ärende. Jag har sammanställt den kunskap som finns om hur det kan gå till och vilka branscher som är särskilt sårbara. Jag ger också en del råd om hur detta bör motverkas. Rapporten bygger på internationell forskning, på myndighetsrapporter och på min egen forskning från bland annat Södertälje. Den visar att kriminaliteten där påverkar den kommunala verksamheten väldigt brett.

Vilka branscher är särskilt sårbara?

– Välfärdsområdet är en sårbar bransch, vilket ju har uppmärksammats väldigt mycket. Byggbranschen är en annan. Upphandlingar är ett intressant område för organiserat brottslighet, och vid markanvisningar är det dessutom ännu mindre kontroller än vid offentliga upphandlingar. Då ger kommunen en byggherre ensamrätt att under viss tid förhandla med kommunen om att exploatera kommunal mark för bebyggelse och sedan bygga där. Det är en möjlighet för kriminella aktörer att etablera sig som ”seriösa företagare” och samtidigt tvätta pengar.

Nyligen uppmärksammades det att en förening i Göteborg fått stora ekonomiska bidrag för att bedriva läxhjälp, men det var oklart vad pengarna egentligen användes till. Är det vanligt?

– Föreningsbidrag har uppmärksammats av Riksrevisionen i flera rapporter, bland annat kan det fuskas med medlemsantal så att man får mer stöd. Vi vill att det ska finnas ett aktivt föreningsliv i Sverige och vi har en stark föreningstradition, men det stöd som kommunerna betalar ut används inte alltid som det ska, utan för andra aktiviteter än det var tänkt.

Görs det inga kontroller?

– Det är en bra fråga att ställa sig. Det är uppenbarligen något som inte fungerar, men vi vet inte vad det är för mekanismer. Riksrevisionen skriver att det saknas tillräckligt underlag. Är det brist på kontroller eller något annat? Vi måste gå in i varje bransch och göra fördjupade studier för att få veta vad som brister, och där tycker jag forskarna ska hjälpa till. Vad ska vi ha för typ av kontroller? Det är ju en kostnadsfråga också där man behöver göra en avvägning mellan kontroller och tillit till dem som får bidrag.

Du nämner också sophantering som en guldgruva för kriminella. 

– Ja, vi vet från internationell forskning att avfallshantering är intressant för kriminella aktörer. I södra Italien kontrollerar maffian sophanteringen, vilket skapar problem. Det är dyrt att hantera avfall på rätt sätt så när kriminella aktörer gör det blir sopdumpning ofta ett miljöproblem. Sopdumpning är ett jätteproblem också i svenska kommuner.

Hur nära är vi att få de problem som Italien har?

– När jag berättar om hur italiensk maffia fungerar, är det många säger att det är stora likheter med Sverige, men det är på en helt annan nivå där. De har haft problemen med maffian under så lång tid. Men vi kan se södra Italien som ett exempel på hur det kan bli om vi låter det fortsätta, och vi kan lära oss att påverkan kan gå till på massa olika sätt som inte bara är att hota och ta fram vapen.

Hur ingår företagen i de kriminella nätverken?

– Det finns kriminella aktörer som startar företag, men det är inte samma personer som säljer narkotika och skjuter 13-åringar. Det är förmodligen olika grupper. När de kriminella nätverken mognar behöver de tillgång till advokater, mäklare och andra professionella som ingår i de kriminella uppläggen. Sedan kan ungdomsgängen finnas som en våldsresurs ute i svansen.

Hur mycket av samhällets pengar handlar det om?

– Enligt Ekonomistyrningsverkets rapport var två procent av de totala utbetalningarna från välfärdssystemen felaktiga under 2021. Det motsvarar 13–16,3 miljarder kronor. Det finns också många andra sätt som pengar försvinner på, till exempel genom skattebortfall.

Hur riskabelt är det här för Sverige som samhälle?

– När den organiserade brottsligheten har vuxit sig stark har den en otroligt negativ effekt på samhället och demokratin. Den urholkar rättsstaten och hela samhällsmoralen. På sikt kanske det inte finns resurser för att upprätthålla den allmänna välfärd vi har, med äldreomsorg, barnomsorg och skolor. Och om människor inte tror på att staten levererar så undermineras tilliten. Man kan vända den spiralen, men det är svårare ju längre det har gått.

När blev det så här?

– Välfärdsbedrägerier har fått stor uppmärksammats under de senaste åren. Efter införandet av LOV, lagen om valfrihet, märkte man i Södertälje att kostnaden för vård och omsorg höjdes markant. Det är fint att ha valfrihet men systemet utnyttjas för avancerade kriminella upplägg. Företag har till exempel fuskat med inrapporterade tidsscheman, så att det framstår som om man bedrivit mer vård än man faktiskt gjort.

Har valfrihetsmodellen gynnat den organiserade brottsligheten?

– Svenska korruptionsforskare har pekat på risker med new public management-modellen eftersom den skapar en gråzon mellan privat och offentlig sektor. Och det är alltid en risk med stora reformer, som till exempel när man säljer ut statliga fastigheter, eller som välfärdsreformerna på 90-talet.

Vad kommer an på chefer inom statlig och kommunal verksamhet?

– Det finns rapporter från Sveriges kommuner och regioner, SKR, som visar att de anställda tar upp problem, men att cheferna inte lyssnar utan till och med baktalar de anställda. Så här kan vi inte ha det. Vi måste hitta metoder och arbetssätt som gör att man skyddar personalen från påverkan. Ett exempel är att dela på beslut inom socialtjänsten, och att lyfta vissa beslut till nämnder, så att inte en enskild tjänsteman fattar besluten ensam. Man måste också vara tränad på att hantera den här typen av situationer. I Södertälje kommun har de anlitat skådespelare för att träna sig på olika påverkanssituationer.

Vad tror du kommer hända framöver?

– Jag hoppas att många kommuner börjar agera och se över hur man hanterar frågorna, för det är mycket svårare att åtgärda problemen när det har gått för långt. Södertälje har länge fått vara ett avskräckande exempel, men jag hoppas många inser att det här inte bara sker där, utan på många håll i Sverige. Man kan inte längre säga att man är naiv, och det finns faktiskt en lag på att de ska jobba förebyggande. Men det kan vara skämmigt att erkänna att det finns påverkan från kriminella och om man är öppen med problemen finns en risk att man skrämmer bort höginkomsttagare och företag.

Hur har kommunen i Södertälje agerat?

– De har agerat bra. Kommunstyrelsens ordförande pratar öppet och gärna om de här frågorna. Jag som forskare fick sitta med på möten i Ronnaskolan, hos polisen och i stadshuset, och observera hur myndigheterna samverkar. Jag hade inte kunnat skriva den här rapporten om jag inte hade fått vara med. Men självklart finns det svårigheter också där.

Hur mycket forskning är på gång om kriminell påverkan på offentlig förvaltning?

– Tyvärr inte särskilt mycket. Jag har, tillsammans med Bo Rothstein och Peter Esaiasson (forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet) försökt lyfta frågan i ett par års tid, men vi ser inte några nya projekt om hur den organiserade brottsligheten påverkar stat och kommun. Jag hoppas att det kommer.