Vad vet du om Sveriges näst största språk?

Varför har du skrivit en bok om arabiska?

– Jag har haft idén i många år. Boken är inte en lärobok i arabiska utan tar upp hur språket fungerar och hur det skiljer sig från de språk vi är vana vid. Det är saker jag önskar att någon hade förklarat för mig innan jag själv började studera arabiska.

Vem riktar sig boken till?

– Alla som är nyfikna och vill lära sig mer om arabiska. Många har ju koll på de traditionella skolspråken tyska, franska och spanska, men i det svenska språkliga samhället är de ganska marginella. Kunskapen om arabiska är däremot generellt väldigt låg.

Finns det några vanliga missuppfattningar om arabiska?

– Ja, en är att det är svårt att skriva. När man först ser en arabisk text kan den framstå som helt ogenomtränglig, som en slumpmässig samling av grafiska tecken. Men skriften går att lära sig väldigt snabbt och enkelt. Det handlar om att kombinera vissa tecken till vissa ljud. Det går på en vecka om man lägger manken till.

Det vi kallar arabiska är egentligen flera olika språk, kan du förklara?

– Arabiska talas av 250–300 miljoner människor i ett jättestort geografiskt område och de olika talade dialekterna, det språk som folk använder i vardagen, skiljer sig väldigt mycket åt. Utöver dialekterna finns standardarabiska som används i skrift och som skiljer sig från alla de talade dialekterna.

– För att ”kunna” arabiska så behöver man åtminstone lära sig två olika språk, dels någon form av talad dialekt för att kunna konversera, dels standardarabiska för att läsa och skriva. Så på så sätt är det lite missvisande att prata om arabiska som ett enda språk. För arabisktalande barn som lär sig läsa och skriva blir det väldigt mycket som att lära sig ett nytt språk.

Talas inte standararabiska?

– Jo, men bara i formella sammanhang eller av nyhetsuppläsare på tv. Man kan jämföra med latin i Sydeuropa under medeltiden. Alla bildade människor förväntades lära sig latin som användes i bildade och formella sammanhang. Men när människor pratade med varandra använde de sin lokala dialekt av latin som senare blev franska, italienska, spanska.

Även arabiska påverkas av sociala medier, hur?

– Med elektronisk kommunikation och sociala medier så har det blivit närmast en explosion av skriven dialekt. Det är ett nytt fenomen. I sms och chattar vill man skriva i talspråksform och använda dialekt. Det gör vi på svenska också men skillnaden med arabiska är att språket då blir radikalt annorlunda.

Kommer det många nya lånord från arabiska?

– Ja, framförallt genom förortsslang. Ett exempel som dök upp i min undervisning förra veckan är ”shoraba” som används i slang för kaos och oordning. Några av mina studenter, som använde ordet, skrattade när de fick reda på att det betyder soppa på arabiska. Men frågan är hur väl dessa slangord kommer att spridas och etablera sig i svenskan.

Hur är intresset för att studera arabiska?

– Det går i vågor. Med inbördeskriget i Syrien blev det ett väldigt ökat intresse. Många inom sjukvården, lärare och personer som var engagerade i civilsamhället på olika sätt ville lära sig. Efter det har intresset dalat lite men det är generellt ett populärt ämne.

Boken Om Arabiska av Andreas Hallberg finns gratis på nätet här.