Små och långnosade hundar lever längst

Livslängden hos däggdjur tenderar att variera kraftigt med kroppsstorlek. Stora arter som elefanter kan leva i 60 år, medan små gnagare som möss och råttor ofta dör efter lite drygt två år.

Inom en art verkar mönstret i stället vara det motsatta – då är det en fördel att vara liten. Det gäller även hundar.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Scientific Reports, har forskare studerat data från 584 734 brittiska hundar, varav 266 582 rapporterats som avlidna. Sammanlagt jämfördes över 150 olika raser.

Forskarna kunde slå fast att små och långnosade hundar har en medellivslängd på 13,3 år och därmed lever längst av alla. Hit räknas exempelvis dvärgtax, shetland sheepdog och jack russell terrier.

Medelstora och plattnosade hundar har kortast medellivslängd, med 9,1 år för hanar och 9,6 år för honor. Till den kategorin räknas exempelvis engelsk bulldogg.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han konstaterar att resultaten ligger i linje med tidigare forskning.

– Det är en väletablerad sanning i hundvärlden att liten storlek är en av de viktigaste prediktionerna för ett långt liv. Stora hundar drabbas oftare av dåliga leder och metaboliska problem jämfört med hundar som inte växer lika fort. Trubbnosighet kan orsaka andningsproblem och svårigheter att kyla kroppen, säger Per Jensen.

För att kunna förklara skillnader i medellivslängd mellan raser av liknande storlek har forskarna i den nya studien gjort en så kallad fylogenetisk analys, där de har kartlagt hundarnas släktskap i ett släktträd och jämfört mot medellivslängd.

– Närbesläktade hundraser som grand danois, rottweiler, bulldogg, mastiff och ridgeback har ganska kort livslängd. Västgötaspets och norsk älghund lever i stället länge. Det är också känt sen tidigare, men här plockar man in data i ett fylogenetiskt träd för första gången, säger Per Jensen.

Han konstaterar att såväl stora som små hundar kan drabbas av demens och andra åldersrelaterade problem.

– En grand danois får ofta åldersförändringar i kognitiva och fysiska funktioner när den är tre eller fyra år gammal, men för en dvärgpudel dröjer det tills att hunden är tio år gammal, säger Per Jensen.

En begränsning med studien är att forskarna bara undersökt brittiska hundar. Forskarna slår också fast att renrasiga hundar lever ungefär lika länge som blandraser, men det resultatet ifrågasätter Per Jensen.

– Blandraser lever längre än renrasiga hundar. Det är inte så tydligt i deras resultat, men har visats i tidigare forskning, säger han.

Författarna hoppas med sin studie kunna bidra med ökad information till veterinärer och hundägare. Det lyckas de med, tycker Per Jensen.

– Om man tycker väldigt mycket om mastiff och grand danois är det bra att vara förberedd på att man kanske inte får jättemånga år tillsammans. Det bör man väga in i beslutet när man skaffar hund.