Så ska barnen välja bort skjutvapen
I Sandviken satsar kommunen på prosocial träning för att förebygga att unga dras in i kriminalitet.
Inom loppet av femton månader har fyra personer dödats och flera andra skadats i skjutningar utomhus och i krogmiljö i Sandviken. Den senaste tiden har kommunen med sina omkring 40 000 invånare skakats av ett antal brutala våldsbrott med misstänkta kopplingar till kriminella miljöer. Det första dådet inträffade hösten 2022, då en 16-årig pojke hittades mördad på en cykelbana inne i Sandviken.
Enligt polisens senaste kartläggning är 1 740 barn i Sverige aktiva i kriminella gäng, 240 av dem är 14 år eller yngre. Samtidigt som gängkriminaliteten och rekryteringen av barn till gängen beskrivs som ett allvarligt samhällsproblem är det osäkert vad som kan stoppa utvecklingen. Få metoder har visat på effekt i vetenskapliga studier. Det är osäkert om de insatser som många kommuner använder i förebyggande syfte fungerar, är verkningslösa eller till och med är kontraproduktiva.
Slösar med beröm i klassrummet
I Hedängskolan i Storvik i Sandvikens kommun har skoldagen precis startat. Carina Eriksson är lärare i klass 3A och hon håller knappast inne med berömmet.
– Vad bra att ni tänker på ljudnivån. Bra att ni sitter på era platser, Gummibjörnarna. Bra att du räcker upp handen, Elliot.
Gummibjörnarna, Vattenmelonerna och IBF Falun är lag som klass 3A har delats in i, och de vet vad som gäller. De har en vanlig lektion i svenska, men ändå inte. Sedan i höstas spelar klassen Höjaspelet på förmiddagarna oavsett vad som står på schemat. Höjaspelet är ett evidensbaserat program som har utvecklats i USA. På engelska heter det Good behavior game och vi ska återkomma till spelets effekter.
I dag ska klassen följa tre spelregler: räcka upp handen, tänka på ljudnivån och sitta på sin plats.
– Är det någon som har funderingar över dagens regler? Vi tänker på att vi här inne ansvarar för arbetsmiljön, säger Carina Eriksson.
Hon skriver upp tio svåra ord som eleverna ska sätta in i meningar. Till en början är det knäpptyst. Eleverna verkar djupt fokuserade, men varannan minut bryts tystnaden av att Carina Eriksson säger till ett enskilt barn, ett lag eller hela klassen hur bra de gör ifrån sig.
Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2023, finns ingen svensk forskning som kan säga vad som förebygger gängkriminalitet bland barn och unga. Men Manne Gerell, forskare i kriminologi vid Malmö universitet och en av de sakkunniga bakom SBU-rapporten, lyfter fram utländska exempel som baseras på kognitiv beteendeterapi, kbt.
– Psykologiska insatser, som bygger på kbt, kan vara överförbara på svenska förhållanden, även om de har testats i till exempel USA, säger han.
I SBU:s utvärdering delas insatserna in i två grupper. Selektiva insatser riktar sig endast till barn med en ökad risk för att gå med i gäng och här är det vetenskapliga underlaget för dåligt för att SBU ska kunna säga något om dem. Till exempel utvärderade SBU aldrig den tyska metoden Kurve Kriegen, som används i tre svenska kommuner under namnet ”Rätt kurva”, eftersom den insatsen aldrig har prövats vetenskapligt.
Den andra gruppen metoder kallas universella och riktar sig brett till alla barn, inte bara dem i riskzonen. I rapporten tar SBU upp tre universella metoder som kan förebygga gängkriminalitet: Great, Keepin’ it REAL samt Communities that care, CTC. Av de tre metoderna är det bara CTC som används i Sverige och endast i två kommuner: i Malmö, som var först ut, och i Sandviken. Höja-spelet som används i skolan i Sandviken är en del av CTC, som kan beskrivas som ett paraply där en rad olika insatser kan räknas in.
– CTC ger en struktur för hur man ska få in ett evidensbaserat tänkande i verksamheten och analysera effekterna, förklarar Manne Gerell.
”Kommunerna saknar kompetens för att förebygga brott”
Sedan 2023 finns en ny lag som ger kommunerna utökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet.
– Med den nya lagen är kommunerna skyldiga att ta fram program och åtgärdsplaner, men de saknar kompetens för det, säger Teresa Silva, forskare i kriminologi från Spanien och knuten till Mittuniversitetet.
Teresa Silva har skrivit en rapport för EU om brottsprevention. Hon menar att det är svårt för kommunerna att värdera vetenskap och förstå vilka insatser som har evidens och vilka som inte har det.
– Insatserna som används bygger ofta inte på vetenskap. Det problemet gäller inte bara Sverige, det förekommer i hela Europa, säger hon.
Knappt hälften av de brottsförebyggande insatserna i EU utvärderas formellt i rapporter. Övriga insatser har inte ens undersökts av någon utomstående.
Det kommunala självstyret i Sverige gör att kommunerna själva kan bestämma vilka metoder de tar in. Kriminologen Manne Gerell vid Malmö universitet uppmanar kommunerna att titta på vilka insatser som det ändå finns något slags stöd för.
– I dag har vi hyggligt bra koll på vad som fungerar i USA. Det betyder inte att det fungerar i Sverige, men det är ändå där kommunerna bör börja att leta. Sedan kan de köra igång och testa och därefter behöver de följa upp och se hur insatsen fungerar.
Långsiktigt arbete i skolan
Det var 2021 som kommunfullmäktige i Sandviken fattade beslutet om att arbeta evidensbaserat, men egentligen inte för att specifikt förebygga att barn går med i kriminella gäng utan snarare utifrån det faktum att kommunen har problem med låga skolresultat, och stora skillnader i socioekonomi. Med hjälp av CTC hoppas man förbättra uppväxtvillkoren för fler, vilket i förlängningen också kan få effekter som minskad kriminalitet.
Peter Folkesson är central utvecklingsledare för Sandvikens kommuns Spiraenhet, som arbetar med att göra kommunen tryggare för barn och unga. När han möter upp i Sandvikens stadshus i februari 2024 har det bara gått en månad sedan den senaste dödsskjutningen, då en ung man sköts ihjäl.
– Det som händer på andra håll kan hända här också – och har hänt, säger han.
CTC är ett långsiktigt arbete och det finns inga studier som visar att metoden tar bort problem helt. Men enligt en studie, där 4 400 elever från 24 amerikanska städer följdes från 11 till 17 års ålder, gick 24 procent färre elever runt med vapen i CTC-skolor jämfört med andra skolor.
När man arbetar med CTC plockar man in olika evidensbaserade program som syftar till att förebygga problem som psykisk ohälsa, skolk, antisocialt beteende eller normer som accepterar kriminella handlingar. Programmen, som ska stärka kända skyddsfaktorer samt minska kända riskfaktorer, appliceras utifrån de behov som identifieras i området genom CTC-enkäten, som vartannat år besvaras av barn mellan årskurs 6 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet.
Sandvikens första elevenkät gjordes 2021 och avslöjade vilka riskfaktorer som stack ut som särskilt problematiska i de tre lokalområden som kommunen delats in i. Ett område hade problem med ”normer som accepterar bruk av tobak, alkohol, narkotika – och innehav av pistoler/revolver”.
– Vi såg också i enkätsvaren att vi behöver jobba med kamrater som bekräftar prosocialt beteende, säger Peter Folkesson.
När kommunen skulle välja ett evidensbaserat program som påverkar normer och ökar prosocialt beteende riktades blickarna mot Höjaspelet. Studier från USA och Belgien visar att spelet på kort sikt kan öka bland annat trygghet och studiero och minska aggressivt beteende. I England har man däremot inte kunnat se de effekterna. På lång sikt visar vissa studier, men inte alla, att Höjaspelet kan minska risken för missbruk, antisocialt beteende, våld och kriminalitet av olika slag.
Barnen vill hålla sig till gruppens värderingar
Spelet riktar sig till barn mellan förskoleklass och årskurs tre och går ut på att barnen får träna olika förmågor och får positiv bekräftelse. När barnen känner att de har bidragit till någonting bra uppstår en anknytning till gruppen och till läraren.
– När den här typen av relationer har uppstått är vi rädda om dem. Eftersom barnen inte vill förstöra relationerna följer de normerna och värderingarna som finns i sammanhanget, förklarar Peter Folkesson.
Spelets effekt förklaras utifrån den sociala utvecklingsstrategin, som tagits fram av samma forskare som utvecklat CTC-metoden. Den sociala utvecklingsstrategin har delvis rötter i anknytningsteorin som beskriver hur våra tidiga relationer präglar hur vi knyter an till andra genom livet. Enligt den sociala utvecklingsstrategin kan barn antingen vandra den prosociala eller antisociala vägen. Avgörande för barnens vägval är risk- och skyddsfaktorer i familjen, skolan, bland kompisar, hos individen själv och i närområdet. Om vuxna runt barnet utbildas i den sociala utvecklingsstrategin kan det få positiva effekter, som enligt en amerikansk studie publicerad i JAMA Pediatrics fortfarande syns vid 27 års ålder.
För klass 3A är det både lätt och svårt att följa Höjaspelets regler. Ibland är det någon som glömmer sig. När en elev reser sig från stolen och börjar vandra runt i klassrummet noteras det av Carina Eriksson, men hon ignorerar barnet och riktar i stället uppmärksamheten åt ett lag som gör tvärtom, positiv förstärkning på psykologispråk.
– Bra, IBF Falun, för att ni sitter på era platser, säger hon.
Sedan går hon fram till laget vars medlem brutit mot reglerna och tar bort ett av fem spelkort, utan att kommentera. Klassen säger ingenting heller, men alla vet – om korten tar slut riskerar laget att gå miste om belöningen som väntar i slutet av månaden. Detta hände i parallellklassen, när spelet var nytt och de därför fick belöningar oftare, avslöjar eleverna för Forskning & Framsteg.
Fast hittills har inget av lagen i 3A råkat ut för det. För att alla ska vinna får lagen nya kort varje lektion, förklarar Carina Eriksson när spelet avslutas efter 45 minuter.
– De flesta barn vill ha beröm och anstränger sig för att följa reglerna, säger hon.
Att spelet skulle innehålla moment som kollektiv bestraffning håller Carina Eriksson inte med om.
– Det är inget begrepp som har dykt upp när vi har pratat om det här spelet.
Hon är enbart positiv. De lugna eleverna får höra sitt namn oftare, medan de som stökar slipper höra sitt namn på ett negativt sätt.
– Det är alltid någonting negativt som händer om du bryter mot en regel. Det är en ganska diskret sak att man tar ett kort, säger hon.
Berömmandet spiller över på de lektioner då spelkorten inte är framme.
– Som lärare har jag blivit mer uppmärksam på hur viktigt det är med positiva förstärkningar, säger hon.
Utbildning för föräldrar och andra vuxna
Sandvikens CTC-enkät som eleverna svarade på 2021 visade att nära 50 procent av föräldrarna har ”bristande föräldraskap”. Det kan innebära att barnet upplever att föräldrarna har en bristfällig uppsyn över barnet, inte vet var barnet är eller vem det umgås med. Det handlar också om att föräldrar saknar tydliga förväntningar på barnets beteende eller att det saknas regler i familjen.
– Jag reagerade själv på siffran första gången jag såg den. Men enkäten bygger på hur eleverna känner och jag tycker inte längre att det är någonting konstigt. Jag har arbetat som skolledare och lärare i 23 år och vet att många föräldrar har utmaningar, säger Peter Folkesson på Spiraenheten.
Kommunen insåg att de saknade ett föräldrastödsprogram till föräldrar med äldre barn, då de bara hade ett som riktade sig till yngre barn.
Valet för föräldrar med äldre barn föll på metoden ”Främja goda val”, som syftar till att stärka anknytningen mellan föräldrar och barn. Under fem träffar får föräldrarna lära sig att förebygga alkohol- och droganvändande, våld och ungdomsbrottslighet, liksom psykisk ohälsa hos barnet. Forskningsstödet är starkast kring alkohol- och droganvändande.
Liknande sätt att öka känslan av tillhörighet lärs också ut till fritidsledare och lärare. Den sociala utvecklingsstrategin sprids till kulturskolan, idrottsföreningar, bostadsbolag och skolor. Hittills har 500 vuxna i Sandviken utbildats i metoden.
Peter Folkesson kan inte svara på hur många olika program som Sandviken kommer att ta in inom ramen för CTC, men han talar om ett tioårsperspektiv framåt.
Ännu är det inte känt om Höjaspelet har effekt i en svensk kontext, så som det hade i till exempel USA. I en studie vid Lunds universitet testas nu de kortsiktiga effekterna.
Hösten 2023 gjorde Sandvikens kommun sin andra CTC-enkät, resultatet är ännu inte offentligt men Peter Folkesson har sett resultaten.
– Många riskfaktorer har sjunkit några procentenheter, till exempel normerna som accepterar bruk av tobak, alkohol, narkotika – och innehav av pistoler, men det går inte att säga att det beror på det vi har gjort, säger Peter Folkesson.
Mer fokuserat arbete i klassrummet
Barnen i klass 3A i Hedängskolan tycker själva att det har blivit lugnare även på de vanliga lektionerna sedan de började med Höjaspelet.
– Det har blivit tystare och många jobbar mer fokuserat. Det är ju ett pris om man har kvar alla kort och det priset vill man ju ha, men alla sitter ju inte helt ordentligt, säger Inez.
Klasskompisen Elliot håller med.
– Det svåraste är att sitta still i slutet på lektionen, säger han. Deras lag förlorade ett kort, men de blev inte ledsna för det.
Det lag som Alisa och Edith tillhör hade alla kort kvar när spelet avslutades, men det har inte slutat lika väl alla gånger.
– När det händer mig blir jag sur på mig själv, säger Alisa.
Edith är bekant med känslan. Hon tycker att det är jobbigt när det är ens eget fel att laget får kort fråntagna.
– Jag känner mig nere när det händer, säger hon.
Det är bra att det väntar en belöning på dem snart, tycker de.
– När man har varit tyst väldigt länge och är 9–10 år tycker jag att det är viktigt att man får någonting, men det är ett mysterium vad det kommer att bli, säger Edith.
De kommer att få se på film, avslöjar läraren Carina Eriksson.
– Men det vet klassen ännu inte om.
Den här artikeln uppdaterades senast 26 mars 2024.
Universella och selektiva insatser
Universella insatser ges brett till många. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering SBU, kan Communities that care, CTC, men också metoderna Great och Keepin’ it REAL minska gängmedlemskap samt bruket att bära och använda vapen.
- Great står för gang resistance education and training. Elever utbildas i konfliktlösning och negativa konsekvenser av att gå med i gäng. En första version visade knappt någon effekt men en uppdaterad version av metoden visar att gängmedlemskap minskar med 24 procent. Ingen minskning i att bära vapen eller delta i gängbråk sågs dock.
- Keepin’ it REAL där Real står för refuse, explain, avoid and leave. Syftet är att förebygga substansanvändning, men har också visat sig ha effekt på bärandet av vapen. Ett drygt år efter utbildningen rapporterade 26 procent av eleverna att de burit eller använt vapen den senaste månaden, jämfört med 34 procent i kontrollgruppen.
Selektiva insatser riktar sig till personer med ökad risk att gå med i kriminella gäng. Enligt SBU är det vetenskapliga underlaget för dåligt för att det ska gå att att svara på om någon selektiv insats fungerar.
- Kurve Kriegen är en insats som är på väg att utvärderas. I Sverige kallas metoden Rätt kurva. Enligt en tysk utvärdering slutar 40 procent av barnen att begå brott, men utvärderingen är inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift och saknar kontrollgrupp. SBU har därför inte haft något underlag att utvärdera. Nationella operativa avdelningen, NOA, leder ett pilotprojekt där en omarbetad version av Kurve Kriegen testas i Linköping, Södertälje och nordöstra Göteborg. För att hindra att barn går med i kriminella gäng går man in med intensiva insatser redan från åtta års ålder. Johannes Lunneblad, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, kommer att följa pilotprojektet och se hur socialtjänst och polis organiserar arbetet, samt vilket stöd som erbjuds. Utvärderingen kommer att visa om socialtjänst och polis, samt barn och familjer, tycker att det är ett bra verktyg som hjälpt dem.
”Det var otroligt tyst i klassen där metoden tillämpades”
Hej Maja Lundbäck! Du har besökt Hedängskolan i Sandvikens kommun. Varför då?
– För att jag ville ta reda på hur en kommun arbetar med en metod som forskning har visat har effekt mot gängkriminalitet.
Kan du säga något kort om den här metoden?
– Den är delvis skolbaserad, men inte bara. Det är en så kallad universell metod. Det betyder att den riktar sig till alla barn och inte bara till dem med hög risk för gängkriminalitet.
Vad var ditt starkaste intryck efter besöket?
– Det var väldigt starkt att se hur otroligt tyst det var på lektionen i den klass som jag besökte, där den här metoden tillämpades.
Vad vet du nu som du inte visste innan du skrev ditt reportage?
– Jag förstår att det är ett väldigt komplext och långsiktigt arbete att jobba förebyggande. Jag förstår också att det kan vara ganska svårt att forska på det här och verkligen ta reda på orsak och verkan.
Vad är roligast med att skriva om vetenskap?
– Det roligaste är att ta reda på saker som jag själv inte visste innan, och försöka förmedla det vidare på ett enkelt sätt så att folk förstår.
Vad gör du när du inte skriver för Forskning & Framsteg?
– Då frilansar jag för andra tidningar, till exempel Svenska Dagbladet, Medicinsk Vetenskap och Allt om diabetes.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.