Blåvitt: Antivarumärket som blev ett av landets starkaste

Omslaget till design­historikern Sara Kristofferssons bok om Konsum är formgivet enligt Blåvitt-konceptet, ett antivarumärke som blev ett av landets starkaste, från att det introducerades 1979 tills tidsandan sprang ifrån det under 1990-talet.

I sin bok Det förlorade paradiset tecknar Sara Kristoffers­son kooperationens framväxt i tandem med arbetarrörelsen och funktionalismen. Det är ingen slump att det är det mest modernistiska av alla typsnitt, Futura, som hamnade på de blåvita basvarorna. Berättelsen om Konsums uppgång och fall är också historien om 1900-talets utopiska idé om individens frigörelse genom kollektiv gräsrotsorganisering, som så småningom slog över i storskalig likriktning.

Vid sidan av sina blåvita bas­matvaror lanserade Konsum under 1970-talet såväl basgarderob som basmöbler, även dessa med utstuderat enkel design. I och med att Konsums superreducerade formspråk ut­vecklades i sådan symbios med 1900-talets folkhemsbygge, är det lätt att se det som en produkt av dess ideologi. Men medan Konsum blivit Coop och tappat såväl marknads­andelar som sin särställning bland Sveriges konsumenter, pekar Sara Kristofferson på hur dess formspråk lever vidare i såväl Ikeas spartanska möbler som ärkerivalen Icas Basic-sortiment.