Kunskapsresistent på högskolan

Publicerad
Sara Kristoffersson är professor i designhistoria vid Konstfack. Foto: Niklas Nyman.

Bild: Niklas Nyman

”Det vita havet” är en välfunnen metafor som den brittiska forskaren Sara Ahmed myntade 2007. Den beskriver upplevelsen av att befinna sig i ett hav av vita människor om man själv har en annan hudfärg.

”Vita havet” är också en sal på konst- och designhögskolan Konstfack i Stockholm. Rummets namn går tillbaka till 1950-talet då mellanväggarna revs på en av skolans tidigare adresser och ljuset flödade över de återstående, vitmålade väggarna.

För några år sedan föreslog en grupp studenter att salen skulle byta namn på grund av att namnet kunde tolkas rasistiskt, ett förslag som Konstfacks ledning tog till sig och började utreda. När skolans professor i designhistoria, Sara Kristoffersson, skrev en artikel i Dagens Nyheter om det orimliga i rasismkopplingen brakade helvetet lös. 44 av hennes kollegor skrev under ett upprop mot henne och en Golgatavandring som hon nu skildrar i bokform inleddes.

Hela havet stormar är en vass skildring av hur en akademisk teoribildning tappar markkontakten och hur grupptänk leder till ängslighet, mobbmentalitet och kunskapsresistens.

Som designhistoriker kan Sara Kristoffersson sätta det som brukar kallas identitetspolitik i ett sammanhang och se när de goda intentionerna sätter det kritiska tänkandet på undantag. Hon skildrar också hur det är att utsättas för ett drev på en svensk högskola vars värdegrund hävdar att skolans ”arbetsformer är inkluderande och ger utrymme för oliktänkande”.

Hela havet stormar: Fallstudie inifrån en myndighet

Sara Kristoffersson
Volante

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor