Vägen till fotbolls-VM kantad av oklara dödsfall

Fotbolls-VM i Qatar har föregåtts av 6 500 oklara dödsfall hos fattiga migrantarbetare. Det är viktigt att vi fortsätter pressa Qatar även efter att mästerskapet är över, säger forskaren Joel Abdelmoez.

Publicerad

Internationella fackliga organisationer har länge larmat om dödstalen i Doha bland utländska arbetare från länder som Sri Lanka, Nepal och Pakistan. Bilden är från 2014 då byggnationerna inför fotbolls-vm påbörjats. Bild: Jessica Gow/TT

Det har gått tolv år sedan det blev officiellt att Qatar, ett av världens rikaste länder, skulle få anordna fotbolls-VM för herrar 2022 – och nu är det alltså dags. Men bakom de nya arenorna, vägarna, hotellen och den infrastruktur som vuxit fram inför världsmästerskapet i det stenrika emiratet finns tusentals oklara dödsfall. 

I Qatar, en halvö i persiska viken, råder absolut monarki utan yttrandefrihet. I landet bor 2,9 miljoner personer, men bara 10–12 procent är qatariska medborgare, resten är migrantarbetare. 

– Man är beroende av stora mängder gästarbetare. Många bor själva i Qatar och skickar hem pengar till sin familj i hemlandet, säger Joel Abdelmoez, forskare på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

7 av 10 har dött under oklara omständigheter

De nya fotbollsarenorna har framför allt byggts av gästarbetare från Indien, Nepal, Bangladesh, Pakistan och Sri Lanka. Men sedan 2010, när Fifa beslutade att Qatar skulle stå värd för årets fotbolls-VM, har över 6 500 migrantarbetare från dessa fem länder mist livet i landet, enligt en granskning från The Guardian

– En del experter menar att det troligtvis är många fler som har dött, att det finns ett stort mörkertal, säger Joel Abdelmoez.

Majoriteten har avlidit under oklara omständigheter. Amnesty, som har granskat data från migrantarbetarnas vanligaste hemländer, har konstaterat att andelen oförklarliga dödsfall ligger på nära 70 procent.

Av allt att döma har arbetsförhållandena för gästarbetarna varit dels farliga, dels svåra rent arbetsrättsligt. Det kan bli riktigt hett att arbeta utomhus.

– Det är kanske den främsta orsaken till dödsfallen. Sommartid kan det bli 50 grader varmt. Hade det funnits möjligheter för arbetare att rapportera om problem, eller att ta rast utan att riskera att bli av med sitt jobb, så hade många dödsfall kunnat förhindras, säger Joel Abdelmoez.

En del beskriver även förhållandena som slavlika. 
– Det största problemet har varit Kafala-systemet. Det betyder att arbetsgivaren är ”sponsor” och man får sitt visum genom arbetsgivaren, säger han.

I händerna på arbetsgivaren

Arbetsgivaren kan också konfiskera ditt pass. Du behöver få tillstånd för att lämna landet – och du kan hindras från att byta jobb. Kafala-systemet kände Fifa till när de gav fotbolls-VM till Qatar och därför vilar ett visst ansvar hos Fifa, menar han.
– De underblåste problemet. Så här många hade troligtvis inte dött om det inte vore för bygget av arenorna, säger han.

2020 reformerades till sist Kafala-systemet. Numera är det också förbjudet att arbeta mitt på dagen på sommaren och en minimilön har införts.  
– Det är en bra sak att Kafala-systemet har reformerats. Problemet är att det finns rapporter om att implementerandet av reformerna inte har haft så bra genomslagskraft, säger Joel Abdelmoez.

Det sker fortfarande att sponsorn konfiskerar pass och det kan vara svårt att byta jobb.

Den 18 december är fotbolls-VM över och då är risken stor att omvärldens blickar riktas någon annanstans. 

– Egentligen är det sent att reagera nu. Det borde man ha gjort redan 2010. Men det är viktigt att länder och organisationer sätter press på Qatar nu och ser till att de också implementerar reformerna, säger han.

Viktigt att påverka enligt forskare

Även enskilda individer kan dra sitt strå till stacken för att pressa landet till att förbättra villkoren för gästarbetarna, tycker han. 

– Qatar har under lång tid försökt bygga upp sin soft-power. Om tillräckligt många bojkottar till exempel Qatar Airways, som de har satsat hårt på, sänder man en signal om att vi ser vad ni håller på med. Qatar är beroende av bilden av att vara modernt, säger han.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor