Är inte ”än” en konjunktion?

Svar av Sofia Tingsell, lingvist och språkvårdare, Språkrådet

Det lilla ordet än har flera betydelser, som så att säga faller inom flera olika ordklassers arbetsområden. Ordböckerna listar tre ordklasser för än: preposition, adverb och subjunktion. (Det sistnämnda kallades förr underordnande konjunktion.)

När än är en subjunktion kan det se ut så här: Frågorna vi ställer säger mer om oss än svaren vi kan ge. Som adverb kan det se ut så här: Än är jag inte säker. Och här är två exempel där det används som preposition: Rubriken är roligare än texten. Han är längre än sin bror. Prepositioner utmärks av att de följs av ett substantiv eller pronomen i objektsform, som i de här två meningarna.

Tidigare har språkvetare ofta betraktat Rubriken är roligare än texten som en satsförkortning: Rubriken är roligare än texten är. Då skulle än mycket riktigt vara en subjunktion. Den analysen håller dock inte riktigt, brukar språkvetare resonera i dag. Ett skäl framgår av det andra exemplet: Han är längre än sin bror. Om vi betraktar än sin bror som en satsförkortning får vi Han är längre än sin bror är, och det tycker vi låter märkligt. Anledningen till det är att sin inte kan stå i ett subjekt, och i den här utbyggda varianten av meningen blir det ett subjekt. Det passar bättre att se än sin bror som ett jämförande led som inleds med preposition. Då hamnar sin i stället i satsens objekt, vilket är precis där det hör hemma. Därför anser man i dag att än vid sådana tillfällen är en preposition.