Kan en bild skada hjärnan?

Svar av Leo Poom, professor i psykologi, avdelningen för perceptions- och kognitionspsykologi, Uppsala universitet

Visst kan bilder och ljud påverka oss negativt, ja till och med vara skadliga. Exempelvis kan den som tidigare blivit utsatt för någon form av traumatisk upplevelse få posttraumatiska stressreaktioner av sinnesintryck som påminner om den traumatiska händelsen. Denna typ av reaktioner är förstås alltid individberoende – en bild på en spindel kan ge den som lider av spindelfobi kraftig ångest med panik­liknande känslor, men lämna andra betraktare oberörda.

Vi kan också ta skada av stimuli för att de helt enkelt är för kraftiga – men då är det snarare själva sinnesorganen som far illa. Långvarig hög ljudvolym, skarpa ljudknallar eller intensiva ljusstimuli (titta inte direkt på solen!) kan skada de receptorer i inneröra eller öga som översätter ljud respektive ljus till nervsignaler som skickas till hjärnan. Det finns vapen i form av ljudkanoner som använder fokuserade vågor av ljud eller ultraljud (ljudfrekvenser över hörbarhetsgränsen) för att skada en fiende eller oskadliggöra genom att orsaka smärta.

Det som kanske stämmer allra bäst med frågeställarens beskrivning är att pulserande ljus och även mönster med starka kontraster kan framkalla epileptiska kramper hos personer med fotosensitiv epilepsi. Många människor är för övrigt känsliga för ljus som flimrar med hög frekvens, vilket kan ge obehag och huvudvärk.

Sinnesintryck kan även vara relaterade till obehag och stress, utan att vara farliga. Plötsliga ljud och plötsliga obehagliga bilder leder ofta till en automatiskt utlöst reaktion (en så kallad ”startle response”) som gör att vi hoppar till av rädsla, vilket utnyttjas i skräckfilmer. Klassisk betingning är ett annat exempel där man utsätter försökspersoner upprepade gånger för en neutral bild eller ett ljud, och samtidigt något obehagligt (exempelvis en elstöt). Detta leder sedan till att rädsloreaktioner utlöses av att bara presentera den neutrala bilden eller ljudet. Dessa reaktioner är emellertid vanligtvis kortvariga.

Obehagligt högfrekvent ljud används även i vissa sammanhang för att avskräcka stökiga tonåringar från att vistas på specifika platser. Man använder då frekvenser som vuxna vanligen inte hör på grund av åldersrelaterade hörselförändringar.

Omvänt kan förstås bilder och ljud också användas för att framkalla positiva effekter. Konstnärer och designers använder ofta symmetri, balans, färgharmoni och komplexitet för att skapa visuellt tilltalande bilder. När det gäller ljud, kan faktorer som harmoni, rytm och tonala egenskaper bidra till en positiv hörselupplevelse. Det är också känt att gröna miljöer, såsom naturliga parker, skogar och gröna stadsområden, leder till stressreduktion, förbättrad kognitiv funktion, förbättrat sinnestillstånd, och andra hälsofördelar.