Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Dagsaktuellt om universitetens uppkomst

Publicerad

Bild: Lunds universitet

Det senaste året har tonläget kring och på svenska lärosäten höjts på flera fronter. Universitets­kanslers­ämbetet UKÄ:s utredning om den akademiska friheten har debatterats under våren och sommaren, likaså fackförbundet Sulf:s rapport på samma tema från 2023. Medan UKÄ fokuserar på oro för lågt i tak i seminariesalarna, pekade Sulf-rapporten mer på de problem som universitetens huvudmannaskap skapar. Då de svenska universiteten är förvaltningsmyndigheter är de direkt underställda departementets politiska styrning.

Lägg därtill ett upptrappat tonläge från studenthåll, med omfattande protester för att få lärosäten att bryta samarbeten med Israel, kopplat till Israel–Hamas-kriget.

Men ju högre tonläge, desto större behov av eftertanke.  

Då är det svalkande att läsa lunda­historikern Johan Östlings nätta bok Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetens historia. Där målar han med lätta pensel­drag en bakgrund till dagens universitets­väsende. Till exempel lär jag mig att de medeltida två universitets­modellerna, den med grund i Paris och den med grund i Bologna, präglas av å ena sidan lärar­styrning och å andra sidan student­­initiativ. Att den västerländska universitets­historien har en så stark grund i studentstyre väcker onekligen tankar om dagens studentkrav på universitetsledningar, även om dagens svenska universitetsstruktur som sagt bygger på helt andra makt­hierarkier.

Likaså är det intressant att följa polariteten mellan fri och tillämp­bar forskning genom seklen. Till skillnad från dagens svenska lagtext om akademisk frihet, som handlar om den individuella forskaren och inte lärosätet, så hävdade en av universitetshistoriens central­gestalter, Wilhelm von Humboldt, i början av 1800-talet såväl den individuella som den institutionella friheten. I Johan Östlings referat: ”För Humboldt var det avgörande att staten inte behandlade sina universitet som gymnasier eller specialskolor, och inte heller ut­nyttjade dem som förrådslokaler för nyttiga experter. Tvärtom fick staten inte fordra någonting av akademin som omedel­bart hade beröring med staten själv.”

Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetens historia

Johan Östling
Makadam förlag

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor