Svar av Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI

Det finns inga direkta mät­ningar av temperatur och nederbörd som beskriver klimatet långt till­baka i tiden. I stället kan så kallade proxy­data ge information om då­varande förhållanden. Till exem­pel kan trädringar, sediment på havsbotten och i sjöar, avlagringar i grottor och iskärnor berätta om tidigare temperatur- och fuktighets­förhållanden. Sådana data blir inte lika exakta som direkta mätningar och det finns viss osäkerhet kring datering. Trots detta går det att skapa en bild över tidigare klimat. Till exempel vet vi att den globala medeltemperaturen de senaste 800 000 åren har varierat med fem grader eller ännu mer mellan istider och mellanistider.

Under istiderna var det flera grader kallare även nära ekvatorn. Över hav i tropikerna uppskattar man skillnaderna till omkring 2–3 grader. De största skillnaderna i temperatur var dock där de stora landisarna fanns. Förhållandena just där, vid och över själva isarna, är svåra att rekonstruera men simuleringar med klimatmodeller visar till exempel att årsmedeltemperaturen i stora delar av Skandinavien kan ha varit 25–30 grader lägre under senaste istiden, än under mellanistider då landisen smält bort.

För andra landområden utan landisar var skillnaderna mindre. Enligt både modeller och proxydata kan till exempel motsvarande skillnader i Central- och Sydeuropa, där det inte fanns utbredd is, i stället ha varit 5–10 grader. Det kallare istidsklimatet var generellt torrare till följd av att både avdunstning och nederbörd var mindre. Men forskning visar också att vissa områden i stället kan ha varit mer nederbördsrika.

De astronomiska variationerna i jordbanans form, jordaxelns lutning och jordens rörelse runt solen styr den infallande solstrålningen och är den troligaste förklaringen till varför istider startar. Denna påverkan är störst nära polerna, och kontinenternas läge gör att det är främst på norra halvklotet som landisarna växer till sig. Nästa nedisning väntas inte initieras förrän om ungefär 50 000 år, men osäkerheten är mycket stor, inte minst på grund av människans påverkan på klimatsystemet. Beräkningar visar att istiden kan komma att helt utebli på grund av höga koldioxidhalter och därmed dröja ytterligare 50 000 år.