När fanns de andra istiderna?

Det talas så ofta om ”den senaste istiden”, till exempel i artikeln om Doggerland i F&F 5/2021. När fanns de andra istiderna och vad vet man om dem? Finns det spår efter dem? Hur ofta kommer istider? Hur uppstår de och varför smälter de sedan bort? /Ingrid Wirsin, Mölndal

Publicerad

Bild: Getty images

Svar av Helena Alexanderson, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet

När man talar om den senaste istiden syftar man i regel på tiden för cirka 20 000 år sedan. Då nåddes kulmen på den senaste istidscykeln och den skandinaviska inlandsisen nådde långt ner i Tyskland. I Nordeuropa kallas denna istid Weichselistiden och den är den senaste av minst 20 istider som ägt rum under de senaste 2,6 miljoner åren – den period som vi geologer kallar kvartär. Vissa av dessa istider var mer omfattande än Weichsel, andra lite mildare. Tidigare i jordens historia har ännu fler istidsperioder förekommit.

I Skandinavien har de tjocka inlandsisarnas rörelser eroderat bort de flesta spår av tidigare istider. Men längre söderut, framför allt i gamla sjöar och på havsbottnen utanför de områden som varit täckta av inlandsis, finns mer spår av tidigare istider: allt från pollen från stäpp- och tundravegetation i Frankrike till gruskorn från smältande isberg i havet utanför Portugal. Kemisk analys av iskärnor från Grönland och Antarktis kan också ge information om bland annat hur isvolymen på jorden har förändrats under istider och mellanistider.

Har du en fråga till en forskare?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den.

Istidscyklerna styrs till stor del av förändringar i jordens bana kring solen, som påverkar solinstrålningen och hur värmen fördelas över jordklotet. Eftersom dessa förändringar är regelbundna har istider förekommit med mer eller mindre jämna mellanrum under kvartärtiden. Weichselistiden tog slut för knappt 12 000 år sedan och vi är nu inne i mellanistiden holocen. Utan mänsklig påverkan skulle man förvänta sig att en ny istid skulle inledas inom några tusen år. Men det allt varmare klimatet ser ut att skjuta på detta, och olika modeller visar att nästa istid i stället kan äga rum om alltifrån 50 000 år till 500 000 år framåt i tiden.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor