Geologisk dramatik när ny jordskorpa bildas på Island

Forskare flockas kring utbrottet på Reykjaneshalvön som ger information om jordens inre. Det kan ta slut snart – eller vara början på en lång period av vulkanaktivitet.

Publicerad
Lysande lava och rökmoln mot bakgrund av nattmörker.

Lava bröt fram längs en flera kilometer lång spricka på Reykjaneshalvön med början den 18 december.
Bild: Getty images Europe

På kvällen den 18 december bröt lava fram längs en spricka nära det isländska samhället Grindavík på Reykjaneshalvön. Spektakulära bilder av lavan som kastas ut och lyser upp midvintermörkret har spritts över världen.

Valentin Troll, professor på institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet, är på väg till Island så snart han bara kan.

Valentin Troll
Valentin Troll, professor i petrologi vid vid Uppsala universitet.
Bild: Mikael Wallerstedt

– De första dagarna av ett vulkanutbrott är kaotiska, och då handlar det om att se till att människor är säkra. Men så snart det passar kommer jag att ge mig av.

Det kan rentav bli så att han offrar en del av julen för vulkanutbrottets skull.

Lavan ska analyseras

Kollegorna på Island har redan tagit prover av lavan. De ska fortsätta att ta prover löpande, och göra kemiska analyser av hur lavan är sammansatt.

– Vi har sett att lavakemin förändras under ett utbrott, och att det händer mest i början. Det betyder att lava produceras i olika delar av systemet och på olika djup under markytan.

Lavan för också med sig kristaller som den plockar upp från det omgivande berget. Genom att analysera dem kan forskarna lära sig om den omgivande berggrunden – som de inte kan komma åt på annat sätt.

Vissa av analyserna kan göras i Sverige, till exempel på Naturhistoriska riksmuseet, som ibland ger förtur, ”i nödfall” som Valentin Troll uttrycker det, om proverna behöver behandlas snabbt.

Geologi på årmiljoner och på sekunder

Island är vulkaniskt aktivt eftersom det ligger på gränsen mellan den nordamerikanska och den europeiska kontinentalplattan som rör sig bort från varandra. Här bildas ny jordskorpa, men inte lika fort hela tiden. Vi befinner oss just nu i en period när plattgränsen är mer aktiv, berättar Steffi Burchardt som är professor på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Aktiviteten ger spännande möjligheter att följa jordens rörelser i realtid.

Steffi Burchardt
Steffi Burchardt, professor på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Bild: Mikael Wallerstedt

– Geologi handlar både om miljontals år och om sekunder. Det är långsamma processer, men också mycket dramatik, säger Steffi Burchardt.

Det nya utbrottet kommer efter en period av många jordbävningar medan jordytan höjts i området.

Steffi Burchardt beskriver hur magma har pumpats in underifrån som en stor bubbla. Från den 12 november och två veckor framåt steg marken cirka två decimeter i ett område med ungefär åtta kilometers diameter. Steffi Burchardt följde alltihop väldigt noga. Under en dag visade satellitmätningar en landhöjning på tre centimeter. Men sedan såg det nästan såg ut som om oron var över – tills sprickan öppnade sig.

– Det kom plötsligt och lite oväntat eftersom det såg lugnt ut senast i lördags, säger Steffi Burchardt.

Magmabubblan brast i sidled och lavan rann ut i en spricka som redan hade uppstått, där den kunde nå ytan.

Steffi Burchardt är bihandledare till en doktorand som är på plats mitt i händelsernas centrum. Doktoranden ska göra en datormodell av hur magman rör sig i utbrottet och vilka spänningar och rörelser i jordskorpan som inverkar.

Kan vara början på en lång period av utbrott

Än så länge går det inte riktigt att avgöra om det här blir ett kort eller ett långt utbrott.

– Intensiteten har gått ner lite över natten, så vi får se hur det utvecklar sig. Somliga säger att det kanske är över efter totalt tio dagar, säger Valentin Troll.

Om det blir så kommer vägar och infrastruktur troligen att vara ganska säkra. Lavan rinner än så länge mest åt öster, bort från Grindavík. Varar utbrottet längre kan det hota vägen mellan huvudstaden Reykjavík och flygplatsen Keflavík, och kanske också ett kraftverk. Om det bryter igenom åt söder kan det hota själva samhället Grindavík.

Det kan också vara inledningen på en längre period av vulkanisk aktivitet i området. I alla fall om tidigare mönster upprepar sig.

– Området har haft få utbrott de senaste åttahundra åren. Men innan dess var det en period med mycket vulkanisk aktivitet som varade ungefär hundra år. Och innan dess var det också en lugn period på åttahundra år, säger Valentin Troll.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Det nuvarande utbrottet är mycket större och på det sättet farligare än de tidigare mindre utbrott som skett i närheten. Men överlag vill Valentin Troll gärna betona att vulkanutbrott inte bara är hotfulla.

– Vulkaner är enormt värdefulla för samhället. Stora ansamlingar av till exempel järnmalm, som i Kiruna, har vulkaniskt ursprung. Och det mesta av allt kaffe vi dricker odlas på vulkanisk mark, säger han.

Vulkaner skapar många förutsättningar som är väldigt attraktiva, och det är därför människor gärna bor nära vulkaner trots riskerna.

Eftersom vi numera vet så mycket mer om vulkaner skulle det ändå gå att fatta bättre och mer informerade beslut. Valentin Troll anser att det går att vara mer försiktig med att bygga på riskabla platser, och inte bara gå efter förväntningar baserade på erfarenheter från ett par generationer.

– Den isländska regeringen placerade till exempel ett aluminiumverk ovanpå ett medeltida lavaflöde trots att geologer har varnat för att det är ett dåligt ställe, säger Valentin Troll.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor