Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har ett enda mål: att förvara 12 000 ton använt kärnbränsle, inneslutet i omkring 6 000 kopparkapslar, 500 meter ner i berggrunden. Arbetet för att bygga slutförvaret tog fart med ett första spadtag i januari 2025. Men innan SKB fick grönt ljus för projektet, var de tvungna att bevisa att både metoden och platsen kunde hålla i 100 000 år.

Därför har SKB undersökt allt från några hundra meter upp ovan mark­ytan till tusen meter nedan, i två möjliga kandidatområden: ett i direkt anslutning till kärnkraftverken i Forsmark, och ett i närheten av kärnkraftverken i Oskarshamn.

Undersökningarna påbörjades 2002. Inled­nings­vis utreddes båda platserna lika nog­grant, men sedan Forsmark bedömdes vara den mest lämpliga platsen för att förvara det svenska kärn­avfallet har allt fokus legat på området som ligger strax norr om ett av Upplands mest pittoreska vallonbruk.

Under åren har SKB undersökt allt från geologi, termiska egenskaper, bergmekanik, hydrogeologi och hydrogeokemi till hur mycket vatten som rör sig i berget.

Och, vilket kanske är något överraskande, SKB har ägnat nästan lika mycket möda åt djur och natur. Inte för att de egentligen är så nyfikna, utan mer för att det är något som de har varit tvungna att göra för att få de eftersökta tillstånden. Och de har gjort det utan avbrott i mer än 20 år.

– Det är precis den typ av långtidsdata som forskare i alla tider har önskat sig, men aldrig haft möjlighet att samla in själva. Därför skulle det vara synd om det här materialet inte användes mer brett, säger Martin Green, fågelforskare vid Lunds universitet som har inventerat fåglarna i Forsmark under ett par decennier.

Martin Green får medhåll av Sara Nordén, ekolog med ansvar för naturstudier på SKB.

– Tyvärr blir vi sällan kontaktade av forskare som vill få ta del av materialet. Kanske har vi varit lite dåliga på att berätta om att det finns, och om hur omfattande det är.

I princip allt som är möjligt att undersöka har utretts, vilket har resulterat i tusentals olika forskningsrapporter. Det gör förundersökningsområdet i Forsmark till ett av de mest väldokumenterade i världen. Majoriteten handlar om berget och dess egenskaper men det finns även hundratals studier om allt från natur- till samhällsvetenskap.

För SKB handlar det främst om att förstå bergets egenskaper och för att kunna upptäcka om deras verksamhet kommer att ha någon negativ påverkan på den omgivande miljön, både under byggtiden och efter det att den sista kopparkapseln har deponerats någon gång bortåt år 2080. 

– För att vi ska kunna göra det måste vi ha en förståelse för hur platsen har fungerat innan vi nu sätter igång med att spränga oss ner i berget. Därför har en lång rad specialister arbetat till­sammans för att ta reda på allt som kan tänkas vara relevant, säger Sara Nordén, som sedan 2003 varit ansvarig för SKB:s naturstudier.

Naturinventeringar är något som normalt görs inför alla större exploateringar, men SKB:s arbete på Forsmark har varit både mer omfattande och pågått under mycket längre tid än vanligt. Dessutom har de har haft betydligt mer pengar att sätta sprätt på.

– Det gör att vi har samlat på oss ett unikt material om området runt Forsmark. Att vi dessutom har data från mer än 20 år gör att jag tryggt kan säga att vi vet nära nog allt vi vill och behöver veta. Dessutom kommer vi att fortsätta att hålla koll på området länge än, säger Sara Nordén.

Att en ekolog skulle få en viktig roll i ett projekt som syftar till att ta hand om kärnavfall var dock inte självklart. 

– En av mina första uppgifter när jag var ny på SKB var att se till att vi inte störde de havsörnsbon som finns inom undersökningsområdet. Då var den typen av miljöfrågor väldigt nya för organisationen att jobba med. Men med tiden har alla som arbetar inom projektet förstått att även miljö­frågorna är viktiga, och ett krav för att vår ansökan om att få bygga förvaret skulle beviljas, säger Sara Nordén.

SKB:s platsundersökning täcker ett tio kvadratkilometer stort område strax söder om kärnkraftverket i Forsmark. Det är en nästan helt oexploaterad natur med flera grunda sjöar, små bäckar och vassrika våtmarker. Där finns även beteshagar med stor biologisk mångfald och ett rikt fågelliv.

Att skogarna runt Forsmark är artrika och biologiskt spännande har egentligen inte med saken att göra. SKB hade varit tvungna att genomföra ett lika omfattande arbete även om naturen hade varit mer trivial.

– Men det är mer spännande för oss som jobbar inom projektet, och även mer krävande, eftersom de höga naturvärdena gör att vi har fått tuffa domstolskrav på oss om att vi måste skydda miljön och arter skyddade enligt artskyddsförordningen.

Vad är det då som har undersökts?

Det enkla svaret är: nästan allt.

En del kan verka udda, som att SKB har låtit räkna antalet individer av ett antal olika djurarter inom ett avgränsat område för att sedan omvandla resultatet för respektive djur till kilo biomassa. Resultatet blev att där finns drygt två kilo skogsödlekött, 15 kilo huggormskött och 200 kilo rådjurskött per kvadratkilometer. Men vinnare i klassen blev de 4 000 paddorna som tillsammans bedömdes väga 240 kilo.

– Vi har även tagit reda på hur många maskar, fjärilar och fladdermöss som finns, och studerat hur flödet av energi ser ut i de ekosystem som finns inom området, säger Sara Nordén.

Annat kan verka viktigare, åtminstone utifrån SKB:s egna behov. Som att de under de mest intensiva åren, från 2002 till 2007, undersökte sjöar, alla bäckar och grundvattenflöden för att bättre kunna förstå vattnets roll och betydelse för det biologiska livet, liksom flödet av olika element i de akvatiska ekosystemen. Och för att kunna förutse vad som skulle hända om radioaktivitet skulle läcka ut från slutförvaret.

Samma typ av undersökningar har genomförts när det gäller kolets roll i miljön, dock inte i för­hållande till klimatförändringar. Däremot är konsekvenserna av den pågående temperaturökningen en faktor i de framtidsscenarier som SKB gör. Där bedöms en framtida havsnivåhöjning som en av de mer påtagliga riskerna.

Dessutom finns en mängd data om olika växters produktion och hur tjocka olika jordlager är. SKB har även gjort mängder av kemiska analyser av vatten och samlat in detaljerade data över temperatur och nederbörd.

Efter 2007 har arbetet smalnat av och nu är det ett antal paraplyarter som följs mer noggrant. Dit hör fåglar generellt, med extra fokus på örnar, hackspettar och några till. Andra högintressanta arter är gölgrodan, en grodart som i Sverige främst finns i nordöstra Uppland, samt gulyxne, en blyg orkidé som trivs i våtmarkerna intill det framtida slutförvaret. Men även mängden vilt i skogarna, både inom området och i närliggande referensområden, har inventerats årligen. Medan annat numera bara undersöks vart femte år.

En som har arbetat aktivt med att göra natur­inventeringar är Per Collinder på företaget Ekologi­gruppen. Hans fokus har i första hand varit på gölgrodan och gulyxne samtidigt som han har tagit fram en skötselplan för skogarna inom området. 

– Jag har varit engagerad inom projektet sedan 2007. Först med att kartlägga vilka naturvärden som finns inom området, sedan genom att följa upp några specifika arter. Fokus har varit att förutse hur SKB:s verksamhet kommer att påverka de skyddade arter som finns i området, och för att när det är nödvändigt kunna sätta in förebyggande åtgärder.

En av de risker som måste hanteras är att grundvattnet kan komma att sjunka under byggperioden, vilket i sin tur skulle påverka både gölgrodor, gulyxne och en lång rad andra arter inom det normalt vattenrika området.

I några fall har SKB arbetat aktivt för att förbättra förutsättningarna för några av de mest känsliga arterna. Bland annat har ett flertal nya gölar anlagts för att förbättra förutsättningarna för områdets groddjur. Till dessa har bland annat de gölgrodor och vattensalamandrar som bodde närmast det blivande slutförvaret flyttats för att få tryggare hem lite längre bort. Dessutom har olika metoder för att slå vassen i våtmarker testats för att se vilken av dem som var mest gynnsam för gulyxnen. Projekt som har varit lyckade, och lett till att både antalet grodor och orkidéer har ökat. Lärdomarna kan komma till nytta även inför andra större byggprojekt.

– Den stora skillnaden för mig är att jag vid en normal naturinventering gör ett besök medan vi i det här projektet har fått hålla på i mer än 20 år, och att vi kommer att få fortsätta länge till.

Per Collinder hoppas även att den skogsskötselplan som han har varit med om att ta fram ska leda till en ytterligare ökad biologisk mångfald. Förutom att stora delar av området avsätts för naturvårdsändamål kommer andra delar skötas enligt principen för naturnära hyggesfritt skogsbruk. Metoden är relativt ny i Sverige och här finns nu förutsättningar att studera effekterna genom att jämföra artrikedomen i skogarna inom undersökningsområdet med dem utanför.

Fågellivet i och runt Forsmark anses vara något utöver det vanliga, både när det gäller den stora variationen och när det gäller förekomsten av rödlistade arter.

Den som håller koll på hur det går för de olika arterna är Martin Green vid Lunds universitet. Ända sedan 2002 har han ansvarat för de årliga fågelinventeringarna. Något som han räknar med att kunna fortsätta att göra så länge han orkar, för någon bortre datum för när inventeringarna ska upphöra finns inte.

– Genom att det finns en så stor mängd data samlad om nästan allt kan vi göra relevanta analyser om det skulle uppstå någon förändring i miljön, och inte bara av de förändringar som SKB kan tänkas orsaka under byggtiden. Förhoppningsvis kommer vi att kunna se andra typer av förändringar, och tack vare att vi har så långa mätserier kommer vi att kunna hantera den naturliga variationen som annars gör bedömningar svåra.

Att det nu finns tusentals studier om en relativt liten geografisk yta som hittills mest har använts för SKB:s egna behov, menar både Per Collinder och Martin Green är trist.

– Många forskare skriker ju efter den här typen av data men ingen har möjlighet att själv samla ett så omfattande material, säger Martin Green.

– Därför borde det här materialet vara attraktivt för fler. Även om jag mest har studerat fågellivet i området kan jag göra bättre analyser av hur olika typer av skogsskötsel påverkar antalet fåglar, inte minst om jag samtidigt väger in andra variabler som finns tillgängliga. I och med att vi ska fortsätta följa området under många år till är det här dessutom en faktabank som fortsätter att växa, säger han.

Eftersom SKB varken har i uppdrag eller något egenintresse av att göra klimatstudier är det upp till hugade forskare att ta vid, och i och med att det finns uppgifter om både temperatur och nederbörd från varje dag under de senaste 20 åren är det möjligt att samköra de uppgifterna med en nästan oändligt mängd andra data.

Men om det här nu är en vetenskaplig guldgruva varför används då inte materialet mer?

Enligt Sara Nordén skickar SKB ut alla rapporter till myndigheter och remissinstanser. Därmed har de gjort vad de har i uppdrag att göra. Medan en bredare spridning inte hör dit. 

– SKB har mig veterligen hittills inte gjort något alls för att berätta att alla dessa data finns och de dessutom är tillgängliga för alla att använda. Det har de nog inte ens tänkt på att de skulle kunna eller behöva göra, säger Martin Green.

Oavsett om SKB har ett ansvar för att mer aktivt sprida och dela med sig av all den kunskap som de har samlat in finns samtliga rapporter tillgängliga för både forskare och privatpersoner. Listan över rapporter på SKB:s hemsida sträcker sig över 531 sidor.