Högre IQ av att kunna visualisera?
Efter att ha läst era artiklar om afantasi och inre tal undrar jag om de stora skillnader som finns mellan olika individers sätt att tänka påverkar utfallet i intelligenstest. Man kan till exempel tycka att vissa uppgifter borde bli lättare att lösa för den som kan visualisera. Vet man om det finns några sådana samband mellan IQ och sätt att tänka? /Michael Lundberg
Människor med hög visuell förmåga hamnar i genomsnitt också högre på femfaktormodellens skala för öppenhet.
Bild: Getty images
Svar av Sara Henrysson Eidvall, legitimerad psykolog, specialist i arbets- och organisationspsykologi, Stockholms universitet
Afantasi är en oförmåga att visualisera och ha inre bilder, att inte kunna se saker för sitt ”inre öga”. Frågeställaren undrar hur det hänger ihop med prestation i olika typer av intelligenstest, som ofta innehåller så kallade spatiala uppgifter med hantering av rumsliga relationer, som till exempel två- eller tredimensionella objekt. Det kan vara svårare att lösa spatiala uppgifter med afantasi men det beror på typen av uppgift, och på nivån på individens generella intelligens. Den kan kompensera bra.
Modern intelligensforskning beskriver intelligens med en hierarkisk modell. Överst finns den generella intelligensen som populärt ofta kallas IQ men i vetenskapliga sammanhang brukar betecknas ”g”. Det är en generell förmåga att se sammanhang och lösa problem utan tidigare kunskap, eller som den schweiziske utvecklingspsykologen Jean Piaget uttryckte det: ”Intelligens är det du använder när du inte vet vad du ska göra.”
På nivån under finns mer domänspecifika faktorer såsom inlärningsförmåga (som kan vara exempelvis verbal eller matematisk), minne, snabbhet samt något som kallas sensoriskt-motoriska bearbetningsförmågor, där visuell förmåga ingår.
Den generella intelligensen finns med vid all problemlösning oavsett typ av problem. Med speciella analysmetoder går det att fastställa vilka av de andra förmågorna en individ använder för att lösa en uppgift. Därför vet vi att olika personer kan lösa samma typ av uppgifter på lite olika sätt. Det som brukar betraktas som spatiala uppgifter kan även lösas av individer som har låg spatial förmåga, men i stället en hög generell intelligens. En motsvarighet i verkliga livet skulle till exempel kunna vara att en person hittar bra i en okänd stad, utan att föreställa sig en karta i huvudet. Vissa typer av visuella uppgifter kan naturligtvis vara mer visuellt krävande, men det finns alltså potential för ett slags kompensatorisk förmåga i vår kognitiva problemlösning.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
Sammanfattningsvis är generell intelligens och visuell förmåga därför ganska oberoende av varandra.
Däremot har det visat sig att visuell förmåga faktiskt samvarierar med något annat, nämligen personlighetsdrag. Människor med hög visuell förmåga hamnar i genomsnitt lite högre på den så kallade femfaktormodellens skala för öppenhet. De är som grupp lite mer kreativa, dessutom lite mer utåtriktade och målmedvetna än människor i allmänhet, och har något lägre risk för depression och oro.
Läs:
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
