Karin Modig och hennes forskargrupp vid Karolinska institutet har i många år intresserat sig för varför vissa människor lever till att bli 100 år eller mer. Svaret söker de i ett unikt hälsoregister med drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922. Forskarna har följt gruppen sedan de fyllde 70 år och jämfört dem med personer födda under samma period, men som dog tidigare.

Är hemligheten bakom ett långt liv att lyckas skjuta upp sjukdomar? Eller handlar det om att vissa är bättre än andra på att överleva sjukdomarna?

”Det här är en fråga som länge har sysselsatt oss forskare”, skriver Karin Modig i ett inlägg på The Conversation.

Nu kan hon och kollegorna ge några svar.

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visar forskarna att det är något speciellt med hundraåringar. De får inte bara färre sjukdomar under livet – de insjuknar också senare, jämfört med dem som levde kortare.

Till exempel hade bara 12,5 procent av hundraåringarna drabbats av hjärtinfarkt när de fyllde 100 år. Bland dem som dog mellan 80 och 89 års ålder var andelen nästan dubbelt så hög – 24 procent.

Det tyder på att hundraåringarna inte bara överlever sjukdomar, utan i många fall även lyckas undvika dem helt, skriver Karin Modig.

Forskarna har i en annan studie granskat 40 andra sjukdomar och kommit fram till samma sak: hundraåringar utvecklar färre sjukdomar.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak, men hundraåringarna tycks i hög grad undgå dem – något som kan vara en nyckel till deras höga ålder. De löper dessutom mindre risk att drabbas av neuropsykiatriska sjukdomar, som depression och demens. Och när de väl blir sjuka är det ofta sjukdomar som bara påverkar ett organsystem, vilket gör dem lättare att behandla.

Utöver vilka sjukdomar de drabbas av skiljer sig hundraåringarna också i när besvären uppträder. Till skillnad från de flesta äldre, som märker av en tydlig försämring i 90-årsåldern, utgör de även här ett undantag.

Vegard Fykse Skirbekk, professor vid Universitetet i Oslo och forskningsledare vid Folkehelseinstituttet, känner till studien och bedömer den som förstklassig.

– Den är både viktig och relevant, säger han.

Mycket forskning bygger på kortsiktiga registerdata som bara omfattar månader eller något enstaka år.

– Här har forskarna haft ett mycket längre perspektiv. De har kopplat samman undersökningar och register, vilket gör att man kan följa hur hälsan utvecklats genom hela livet.

Det långa perspektivet gör studien unik, men resultaten är också i sig spännande, menar Skirbekk.

– Vi talar ofta om livsstil och riskfaktorer. Men att hundraåringar faktiskt undviker sjukdomar under ett helt liv är viktig och intressant kunskap.

För Karin Modig är resultaten både spännande och uppmuntrande.

”Det visar att det är möjligt att åldras långsammare än vad som är vanligt. Det utmanar den gängse föreställningen att ett långt liv oundvikligen innebär mer sjukdom”, skriver hon i The Conversation.

Men vad det unika åldrandemönstret beror på – genetik, livsstil, miljö eller en kombination – är ännu oklart.

Siw Ellen Jakobsen är journalist vid forskning.no som den här artikeln har översatts ifrån. Läs originaltexten här.