Vetenskapsåret 2026 – del 1: Demokratin, medvetandet och kriminalvården

Utöver det svenska valet i september 2026 är det val i Ungern i april och mellanårsval i USA i november. Både Ungern och USA har stått i centrum för diskussionen om demokratins utformning och utveckling.

När V-Dem-institutet presenterade sin årsrapport i mars 2025 fanns ett tillägg om utvecklingen i USA dittills, eftersom de data som undersökningen byggde på slutade innan Trump inledde sin andra presidentperiod. ”Det som pågår i USA är ett frontalangrepp på demokratins funktion och dess institutioner”, sade V-Dems Staffan I. Lindberg till F&F i mars 2025. Det ska bli intressant att se vad 2026 års V-Dem-rapport säger när alla data är sammanställda framåt vårkanten.

Medvetandeåret 2025 slutade med vild debatt, efter att materialforskaren Maria Strømme publicerat sig utanför sitt vanliga fält – om medvetandet i stället för nanomaterial – i en tidskrift som varken bevakar filosofi eller neurovetenskap, utan fysik.

Fysikprofessorer gick i taket och jag utgår ifrån att Uppsala universitets informationsavdelning kallade till krismöte efter en möjligen överentusiastisk presentation av artikeln. Maria Strømme själv talade ut i Sveriges Radios söndagsintervju, där hon namndroppade rader av missförstådda genier.

Jag tänker inte dissekera sakfrågan här, men gläds åt att medvetandets väg uppför dagordningen fått sig en rejäl skjuts, som jag hoppas fortsätter under 2026. Inte minst då – vilket Strømme påminde om i radion – AI-utvecklingen gör frågan om vad det är att vara människa och inte en maskin alltmer angelägen.

Knappt fem mil från ryska gränsen ligger Tartu-fängelset med plats för 200 fångar. Snart kommer ett antal av dessa vara dömda i svenska domstolar, efter att Sverige skrev på ett avtal med den estniska anstalten.

Man ska lära av historien och det hoppas jag att vi kan göra under 2026, då exempelvis historikern Oscar Karlsson kommer att skriva för F&F om hur debatten gick då deportation av fångar diskuterades på 1800-talet.