Vetenskapsåret 2026 – del 2: Humanoida robotar, månfärd och slow fashion

Efter förseningar i Nasas månprogram är rymdfarkosten Artemis II nu planerad att lyfta under första halvåret 2026. Det blir den första bemannade månfärden sedan 1972. Rymdfarkosten ska dock bara färdas runt månen – själva månlandningen sparas till Artemis III som lyfter med sin besättning tidigast år 2027.

Snabbmodets affärsmodell är under press. EU avskaffar 2026 tullfriheten på paket under 150 euro, ett tidigarelagt beslut som bromsar inflödet av extremt billiga plagg från Kina. Samtidigt visar forskning att intresset för hållbart mode ökar, men att fast fashion-systemets överproduktion gör det svårt för konsumenter att ändra beteenden. Att handla second hand behöver inte heller betyda att man minskar sin konsumtion – låga priser kan driva impulsköp.

2026 kan bli året då humanoider gör entré i nordiska hem. Den norska roboten Neo, som ska börja levereras, visar hur utvecklingen rör sig från industrigolv till hemmiljöer. Samtidigt pekar Japan – där demenskrisen pressar vården hårt – på varför robotar allt oftare ses som ett nödvändigt stöd i vardagen. Men vad händer när humanoider kommer in i människors privatliv.

2026 startar det femåriga forskningsprojektet SAInt (Situated agentic intelligence) där forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, ska undersöka hur robotar kan stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i hemtjänst och assistans, samt vilka etiska och emotionella frågor som uppstår när en robot blir en del av vardagen. Vid Högskolan i Skövde studerar forskare hur äldre upplever sociala robotar i hemmet och vilka behov och gränser som formar tekniken. Frågan är hur nära tekniken vi vill leva?