Vetenskapsåret 2026 – del 3: Trump, ESS och närstudie av Merkurius

Donald Trumps budgetförslag för 2026 innehöll kraftiga minskningar av anslagen till forskning. Detta hotar många stora och viktiga projekt och har skapat stor osäkerhet inom internationella samarbeten. Kongressen som beslutar om budgeten godkände inte alla de föreslagna nerdragningarna, men oro och osäkerhet kvarstår inom forskarvärlden.

Bland annat drabbas vädersatelliter och planerna för att hämta hem prover från Mars. På jorden tvingas observatoriet Ligo till hårda prioriteringar för att slippa stänga ner det ena av två instrument. Ligo låg bakom upptäckten av gravitationsvågor från kolliderande svarta hål, som belönades med Nobelpriset i fysik 2017.

Forskningsanläggningen ESS (European spallation source) nådde under 2025 nästan fram till målet att skapa en neutronstråle för forskning. Acceleratorn har testats, och det nya målet är att få de första neutronerna under våren.

Rymdsonden Bepicolombo blir den tredje som är ägnad särskilt åt att studera planeten Merkurius. Den lilla stenplaneten närmast solen är relativt outforskad och kan lära forskarna mer om vårt solsystem och hur det har utvecklats. Sonden är ett samarbete mellan den europeiska rymdstyrelsen Esa och den motsvarande japanska organisationen Jaxa.

Efter att ett fel uppstått på farkostens jonmotorer blev ankomsten till Merkurius senarelagd med 11 månader, men i november 2026 ska Bepicolombo till slut gå in i omloppsbana kring planeten. Där delar den upp sig i två delar, som båda ska kretsa runt Merkurius och studera den. Ombord på båda delfarkosterna finns instrument som har konstruerats av svenska forskare vid Institutet för rymdfysik.