3D-mammografi kan minska förekomst av intervallcancer
Att avbilda bröst med hjälp av en speciell 3D-metod har tidigare visats kunna fånga fler tumörer än screening med vanlig mammografi. Nu tyder resultat från svenska forskare på att metoden även verkar vara bättre på att hitta de snabbväxande tumörer som kan dyka upp mellan screening-tillfällena, så kallad intervallcancer.
Mammografi görs med en speciell röntgenapparat där stråldosen är låg (1). Brösttomosyntes är en typ av 3D-mammografi som ger en mer detaljerad bild av bröstet (2).
Bild: Skånes universitetssjukhus i Malmö
I Sverige får omkring 8 000 personer diagnosen bröstcancer varje år, vilket gör sjukdomen till den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till screening med mammografi ungefär vartannat år, något som fångar upp 60 procent av alla fall av bröstcancer. Det betyder att många av de resterande fallen hittas i tidsintervallet mellan två screeningtillfällen, fall som kallas intervallcancer.
I en tidigare studie slog forskarna fast att en metod kallad brösttomosyntes, även kallad 3D-mammografi, hittade drygt 30 procent fler tumörer än vanlig mammografi, vilket de publicerade 2018 i Lancet Oncology och som F&F tidigare har skrivit om.
Bild: Magnus Johnson
Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, var en av forskarna i den studien.
– Att hitta fler fall är bra, men vi ville även titta djupare och förstå vilka fall som hittas, säger hon.
Hon beskriver att önskestudien vore att undersöka om screening med den nya metoden kan minska dödsfallen i bröstcancer.
– Det är ju det man vill med screening, men sådana studier är stora och tar lång tid, säger hon.
Färre fall av intervallcancer
Som effektivitetsmått använde sig gruppen därför i stället av antalet fall av intervallcancer.
– Det är ett relevant mått, då dessa cancrar generellt är mer snabbväxande och aggressiva än de tumörer som normalt hittas vid screening, säger Kristin Johnson.
Studiegruppen omfattade 13 369 kvinnor som under ett tillfälle under perioden 2010–2015 erbjöds undersökning med mammografi och med 3d-mammografi. Varje kvinna i studien matchades med två andra i samma ålder och som screenats med enbart mammografi vid ungefär samma datum, vilket innebär att kontrollgruppen bestod av 26 738 kvinnor. Hos kvinnorna i studiegruppen hittades sedan, inom två år från screening-tillfället, sammanlagt 21 fall av intervallcancer medan 76 stycken upptäcktes i kontrollgruppen.
– Deltagarna i studiegruppen hade statistiskt 40 procents lägre odds att drabbas av intervallcancer, jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen. Vi tolkar resultaten som att intervallcancer-frekvensen sjunker, om man använder brösttomosyntes som screeningmetod, säger Kristin Johnson.
Resultaten publiceras nu i april i tidskriften Radiology.
Studien är en ny pusselbit
Hon poängterar dock att studien har begränsningar. En är att även om kvinnorna i kontrollgruppen matchades åldersmässigt med kvinnorna i studiegruppen, fanns inte uppgifter om sådant som brösttäthet eller om kvinnan var i menopaus eller ej med, då dessa uppgifter inte samlas in vid normal screening.
– Resultaten kan heller inte direkt överföras till andra länder eftersom vi har använt våra svenska screeningintervall och -åldrar. Kvinnorna i studiegruppen har också fått extra granskning, då de både gjort mammografi och brösttomosyntes, där varje bildserie granskats av två radiologer, säger Kristin Johnson.
Sammantaget menar hon dock att studien innebär en ny pusselbit.
– Det har gjorts andra studier för att jämföra brösttomosyntes med mammografi vad gäller att hitta intervallcancer, men vi är de enda som hittat en skillnad. Nu krävs fler studier som pekar i samma riktning, för att se om resultaten håller, säger hon.
Fler studier pågår
För att undersöka om 3D-mammografi skulle kunna vara ett alternativ till screening med mammografi, eller kunna användas som ett komplement, är forskargruppen i slutfasen av en analys av hur kostnadseffektiv de olika metoderna är.
– Vi vill också undersöka hur 3D-metoden fungerar vid olika brösttäthet, för att bättre förstå för vilka kvinnor den kan göra mest nytta, säger hon.
Hos kvinnor med täta bröst, vilket innebär mycket körtelvävnad och bindväv i förhållande till mängden fett, är det svårare att se eventuella tumörer med mammografi. Dessa kvinnor har även har ökad risk för att drabbas av bröstcancer, något F&F nyligen skrivit om.
I en tredje studie undersöker forskarna också så kallade falskt positiva resultat, alltså då kvinnor kallas tillbaka för att undersökningen med 3D-mammografi har gett upphov till en misstanke om cancer, som sedan kunnat avfärdas.
– Det är ju väldigt belastande för kvinnan att genomgå utredning för misstänkt bröstcancer. För att lära oss mer om metoden vill vi se vilket slags falskt positiva svar vi får, alltså vad det är som syns i bilden – exempelvis om det är vanlig bröstvävnad som imiterar en tumör, eller om det handlar om vätskefyllda cystor eller andra godartade förändringar, säger Kristin Johnson.
