Alpacka kan bidra till bättre influensavaccin

Varje år sveper influensavågor över jorden och globalt avlider hundratusentals människor. I Sverige konstaterades enligt Folkhälsomyndigheten 16 000 fall av säsongsinfluensa år 2023. Drygt 600 personer dog i sviterna av infektionen, som beror på influensa A-virus som också låg bakom exempelvis svininfluensa.

I Sverige erbjuds personer över 65 år vaccin, men eftersom influensavirus hela tiden förändras ger vaccinet inte alltid ett gott skydd. Vad som behövs är ett vaccin som riktas bredare än dagens.

En möjlig kandidat för att ta fram ett sådant vaccin kan nu ha hittats, berättar Davide Angeletti, universitetslektor i immunologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Zhao-Shan Chen vid Kinas jordbruksakademi gav en alpacka fågelinfluensavirus-baserat vaccin. Från alpackan utvann hon ett tiotal små antikroppar som hon sedan tog med till min forskargrupp där hon har varit gästdoktorand, säger han.

Antikroppar från kameldjur som alpackor kallas nanokroppar, då den del som känner igen och binder sig till virus bara är en tredjedel så stor som motsvarande bit hos mänskliga antikroppar. Nanokroppar förekommer även hos hajar.

En av alpacka-nanokropparna kunde binda sig till olika slags influensa A-virus däribland H7N9 som ger fågelinfluensa, H1N1 som ger svininfluensa och H3N2 som låg bakom den så kallade HongKong-influensan.

Alla virus som nanokroppen känner igen hade en del som är gemensam – det kallas att den är konserverad. Att delen finns hos flera olika virus antyder att den behövs för virusets överlevnad och att den inte kan ändras utan att påverka virusets funktion. Virus förändrar alltid slumpmässigt sin arvsmassa, muterar, men detta hjälpte inte här. 

– När de olika virusvarianterna förändrade sig kunde de undvika att nanokroppen kände igen dem, men samtidigt blev de betydligt sämre på att infektera celler och de växte långsammare, säger Davide Angeletti.

Att nanokroppen kunde känna igen olika virus, men att virus inte kunde undkomma den genom mutationer, gjorde att forskarna ville se om den möjligen kan ligga till grund för ett vaccin. De tog då fram en 20 aminosyror lång proteinsnutt, en så kallad peptid, som avspeglar nanokroppens unika bindningsställe.

– Möss som vaccinerades med peptiden blev mindre sjuka i influensa än möss som fått overksam peptid, säger Davide Angeletti.

Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Davide Angeletti hoppas att det ska gå att skapa ett brett fungerande vaccin mot influensa A. Enligt honom är det viktigast att först hitta de konserverade delar i virus som går att använda som måltavla.

– Det har vi nu gjort via alpacka-nanokroppen, säger han.

I försöken med möss gav peptiden ofullständigt skydd mot influensa A eftersom peptider är för små för att ge bra immunsvar. Därför krävs mer utvecklingsarbete. 

– Med information om hur nanokroppens bindningsställe ser ut går det att med hjälp av AI-verktyg som liknar Alphafold att förstå hur en vaccinkandidat skulle kunna se ut. Först därefter kan det börja testas, säger Davide Angeletti.