Annons

De fann att det var ovanligt med bakterieinfektioner vid covid-19. I mitten forskningsledare Gunnar Jacobsson, till vänster Fredrik Melin, ST-läkare vid infektionskliniken, och längst till höger Bartlomiej Gawel, ST-läkare lungmedicin vid Infektionskliniken.

Bild: 
Bild och Media/Skaraborgs sjukhus

Antibiotika ofta onödigt vid covid-19

Vid vanlig säsongsinfluensa är samtidiga bakteriella infektioner vanligt, vilket kräver antibiotikabehandling. Så ser det inte ut vid covid-19, visar en preliminär svensk studie.

Annons

De tidigare pandemier som svept över jorden har orsakats av influensavirus. Under exempelvis Spanska sjukan låg efterföljande infektioner med bakterier bakom en stor del av dödligheten hos unga personer, varför det är så skrev F&F om i artikeln Därför ökar influensa risken för dödlig bakterieinfektion.

Gunnar Jacobsson är överläkare vid Infektionskliniken vid Skaraborgs sjukhus, forskare vid Centrum för antibiotikaresistens vid Göteborgs universitet och arbetar också inom nätverket mot antibiotikaresistens, Strama, som ansvarig för regionens sjukhus. Han beskriver hur läget var i pandemins inledande skede.

– Vid en vanlig säsongsinfluensa är andelen som kommer in till sjukhus och samtidigt har en bakterieinfektion i luftvägarna omkring 30 procent. I början av corona-pandemin trodde vi att detta virus fungerade på samma vis och många covid-patienter som lagts in på sjukhus behandlades med antibiotika för säkerhets skull, säger han.

Betydligt färre infekteras med bakterier 

Allt fler studier tyder dock på att läget ser annorlunda ut för det virus som orsakar covid-19.

– Sådana signaler fick vi relativt tidigt under pandemin, säger Gunnar Jacobsson.

I juli i år publicerade kanadensiska forskare vid University of Toronto en sammanfattande studie med 28 internationella studier i tidskriften Clinical Microbiology and Infection. Resultaten visade att hos knappt 3 500 patienter med covid-19 var andelen som samtidigt hade bakterieorsakade luftvägsinfektioner en tiondel jämfört med vid säsongsinfluensa, bara 3,5 procent. Enligt Gunnar Jacobsson uppdaterar de kanadensiska forskarna sina data över bakterieinfektioner vid covid-19 kontinuerligt, i takt med att nya studier publiceras. Men svenska studier på området har saknats.

Låg förekomst även i Sverige 

– Vid Skaraborgs sjukhus beslöt vi att göra en studie för att undersöka hur det såg ut hos oss, säger han.

I denna studie analyserade de journalerna för de 289 patienter som hade vårdats med covid-19 på sjukhuset under perioden 1 mars till 31 augusti, både de som intensivvårdades och de som vårdades på vanlig vårdavdelning. Endast 1,4 procent av patienterna visade sig när de kom in till sjukhuset ha en bakteriell luftvägsinfektion som krävde antibiotikabehandling.

– Med tanke på att nästan hälften av patienterna, 48 procent, fick antibiotika, så var det en stor överanvändning. Sedan måste man också ha med i bakhuvudet att då det ofta handlar om äldre patienter så fick vissa i studien antibiotika av andra orsaker, som mot urinvägsinfektion, säger Gunnar Jacobsson.

Överanvändningen av antibiotika kan enligt honom bero på två saker. En är att läkare har erfarenhet av säsongsinfluensan och den höga andelen bakteriella infektioner som då sker.

– En annan är att coronavirus ger upphov till höga inflammationsvärden i blodet, jämfört med influensavirus. Det gjorde det svårt att utesluta bakteriell infektion och antibiotika gavs i väntan på odlingssvar för eventuella bakterier, säger han.

Mer kunskap i vården under andra vågen

Studien är ännu inte publicerad, utan presenterades som poster vid Läkaresällskapets digitala möte om covid-19, kallat State of the art covid-19, som genomfördes 15–16 december.

– Vi kommer att publicera våra data i en vetenskaplig tidskrift under nästa år, efter att de presenterats vid en europeisk kongress, säger Gunnar Jacobsson.

Han betonar att studien gjordes under pandemins första våg och att vården sedan dess har lärt sig mer om hur coronaviruset beter sig. 

– Jag hoppas också att resultaten från studien bidrar till att antibiotikaanvändningen går ner, vilket är viktigt både för att patienterna ska få rätt vård, men även i arbetet mot resistensutveckling, säger han.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.