Antibiotika tidigt i livet kopplas till ökad risk för allergi

Barn som fått i sig antibiotika redan i mammans mage eller under sina första levnadsmånader har en ökad sannolikhet att drabbas av astma och eksem, visar forskare i Umeå.

Publicerad
kvinnlig läkare skrattar mot spädbarn i mammas knä

”Familjernas engagemang är fantastiskt.” Det säger Christina West, barnläkare och professor vid Umeå universitet, som forskar om hur antibiotikabehandling påverkar risken för allergi. Här med två deltagare i Northpop-studien.
Bild: Mattias Pettersson/Umeå universitet

Läkare och forskare har länge varnat för överanvändning av antibiotika. En risk är att bakterierna utvecklar motståndskraft, resistens, något som F&F tidigare skrivit om. Läkemedlen riskerar också att påverka tarmfloran, immunförsvaret och risken för allergiska sjukdomar, enligt Christina West, barnläkare och professor vid Umeå universitet.

– Tidigare undersökningar har visat lägre andel vanliga tarmbakterier, som Bacteroidetes och bifidobakterier, efter antibiotikabehandling. Vi har också sett att andelen av Bacteroides är minskad hos barn som utvecklar allergiska sjukdomar, säger Christina West.

Den studien handlade om barn som följts från spädbarnstiden upp till skolåldern och Christina Wests forskargrupp publicerade resultaten i tidskriften Allergy 2019. Utarmad tarmflora har även av andra forskare kopplats till ökad risk för allergi.

Nu har forskarna i stället ställt frågan vad som sker om barn får antibiotika redan i moderlivet – om mamman behandlas – eller under sina första 18 levnadsmånader.

Följde både mamman och barnets behandling 

De utgick från befolkningsstudien Northpop.

Det här Northpop

Northpop är en forskningsstudie i Västerbotten med målet friska och välmående barn som i dag omfattar 7 000 familjer. Målet är 10 000 familjer.

Christina West, barnläkare och professor vid Umeå universitet, startade studien 2016 tillsammans med kollegor.

– Jag  känner mig som ”mamma” till studien. När jag möter eller ser små barn är det mer sannolikt att de är med än inte då sex av tio barn här i Västerbotten ingår, säger hon.

I studien ingick 1 387 familjer med barn födda under åren 2016 till 2018. Familjerna följdes från det första ultraljudet i vecka 17–20. Föräldrarna fick fylla i enkäter om hälsa, socioekonomi, bostad, kosthållning samt rapportera om egen antibiotikabehandling under graviditeten och om barnet hade behandlats. Även uppgifter om barnets symtom, som pipande och väsande andning, hudirritation eller allergi mot mat eller miljöfaktorer samlades in.

Vid 18 månaders ålder togs blodprover från barnet, samt prov från munhålan och avföringsprov.  Ur blodproven tog forskarna fram så kallade IgE-antikroppar, ett objektivt mått på allergiantikroppar.

Koppling mellan antibiotika till barn och allergi

Forskarna kunde bara se en svag koppling mellan att kvinnan fått behandling med antibiotika under graviditeten och ökad förekomst av allergiantikroppar mot mat samt pipande väsande andning hos barnet.

– Däremot var antibiotikabehandling till barnet tydligt kopplad till ökad risk för att de skulle utveckla pipande och väsande andning och astma, samt eksem, säger Christina West.

Resultaten publiceras i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology.

I enkäterna rapporterades när barnen fått antibiotika och även mot vad. 

– Den vanligaste anledningen var öroninfektioner, som inte har någon direkt koppling till allergi, säger hon.

När forskarna plockade bort barn som fått antibiotika mot luftvägsinfektioner som ger pipande och väsande andning, samt mot hudinfektion, kvarstod den ökade risken.

– Det tolkar vi som att det inte var underliggande allergisk sjukdom som låg bakom antibiotikabehandlingen, utan att behandlingen i sig påverkar risken för allergi, säger hon.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Christina West betonar dock att det handlar om en observationsstudie. Det innebär att det inte går att slå fast ett orsakssamband, alltså att det verkligen är antibiotika som ligger bakom.

– För det behöver vi visa på mekanismer, som hur barnens tarmflora ser ut. Vi behöver också undersöka om den ökade risken för astma och eksem kvarstår när barnen blir äldre, säger hon.

Detta är på gång i en kommande 7-årsuppföljning av barnen, som inleds under nästa år.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor