Är veckan verkligen inte kopplad till astronomin?

Frågan ”Har vi tappat ordningen på sjudagarsveckan?” fick ett intressant och upplysande svar, men det stod också något som jag sedan undrat över: att veckan inte skulle vara kopplad till ett astronomiskt fenomen. Vi talar ju om månens fyra faser – nymåne, halvmåne i tilltagande, fullmåne, halvmåne i avtagande – där avståndet från en fas till nästa är sju dygn och knappt nio timmar. Det innebär att om man betraktar en fullmåne, så kommer man att kunna se en halvmåne sju dagar senare, om än vid ett senare klockslag på dygnet. Detta betraktar jag som en koppling till ett astronomiskt fenomen. /Tomas Skoglund, Lund

Publicerad 2026-01-22

Det skulle vara väldigt opraktiskt att använda månens faser för att bestämma vilken veckodag det är.
Bild: Getty images

Svar av Henrik Gerding, professor i antikens kultur och samhällsliv, Lunds universitet

Frågeställaren har rätt i att månens faser kan användas för att dela in månaden i fyra delar. Så har man säkert gjort i flera kulturer och vi ser spår av detta i den gamla (förjulianska) romerska kalendern. Här noterades särskilt kalendae (den första dagen i varje månad), nonae (den 5:e eller 7:e dagen i varje månad, beroende på om det var en kort eller lång månad), samt eidus (den 13:e eller 15:e dagen i varje månad). Dessa dagar hade en religiös betydelse, men utgjorde också stommen för hur månadens övriga dagar, det vill säga datum, angavs. Denna kalender byggde ursprungligen på observationer av månens faser (kalendae – nymåne, nonae – halvmåne, eidus – fullmåne), men tappade senare denna koppling.

De tre särskilda dagarna hade inte heller något synbart samband med den samtida åttadagarskalendern eller den senare sjudagarsveckan.

Den springande punkten är att fyra sjudagarsveckor endast ungefär motsvarar en synodisk månad. Det skulle vara väldigt opraktiskt att använda månens faser för att bestämma vilken veckodag det är. Om en nymåne observeras på en söndag, kommer nästa att äga rum på en tisdag, och nymånen efter det på en torsdag. I analogi med en solär kalender, skulle man kunna lägga till en eller två extra dagar var fjärde vecka för att ”korrigera systemet”, men så har veterligen aldrig skett.

Fråga en forskare

Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se

Vi kan inte utesluta att idén om en sjudagarsvecka har sitt ursprung i en ungefärlig uppdelning av måncykeln. I dag definieras dock begreppet ”vecka” vanligtvis som en återkommande period bestående av ett fixt antal dagar. Utifrån det synsättet är dygnet det astronomiska fenomen som är avgörande. Även så kan vi konstatera att veckan inte helt saknar koppling till astronomin.

Här finns du läsarfrågan Har vi tappat ordningen på sjudagarsveckan?