Barnmumie belyser koppornas historia
Teorier om att smittkoppor härjade redan på faraonernas tid kan vara fel. Det menar forskare som analyserat dna från ett mumifierat barn i Litauen.
Bild: Kiril Cachovski of the Lithuanian Mummy Project, 2015
Kryptorna under Den Heliga Andens kyrka mitt i Litauens huvudstad Vilnius innehåller kvarlevor av cirka 600 naturligt mumifierade människor. Nu har en internationell forskargrupp analyserat arvsmassa från en av dem, ett cirka treårigt barn som dog av smittkoppor någon gång mellan 1643 och 1665.
Genetiska analyser visar att barnets virus – den hittills äldsta kartlagda stammen av smittkoppor – är en föregångare till alla kända stammar, och att merparten av smittans genetiska variation har uppstått under de senaste seklerna.
Det finns rapporter om mer än 3 000 år gamla egyptiska mumier med ärr efter smittkoppor. Men det är troligare att ärren har andra orsaker, enligt en rapport i tidskriften Current Biology. Om smittkoppor verkligen härjade i det forntida Egypten så var de aktuella stammarna sannolikt utdöda när vaccinationer äntligen satte stopp för smittan på 1970-talet, skriver forskarna.
