Blodbrownie i kamp mot matsvinnet
Mycket går till spillo redan i produktionen av livsmedel. Ett svenskt forskningsprojekt laborerar med nya produkter för att ta vara på svinnet. Först ut är en brownie bakad med koblod.

Enligt IVL-forskaren Emma Moberg har blodbrownien fått ett högt betyg hos testpanelen.
Bild: Andrea Hallencreutz
I Sverige slängs 38 kilo livsmedelsavfall per person – innan maten ens hamnat på butikshyllan. Köttproduktionen är ett område där mycket som skulle kunna bli mat aldrig används till det, utan i stället blir biogas, djurfoder eller helt enkelt slängs.
I projektet Blod och rova undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med flera andra aktörer, hur mer skulle kunna tas till vara i svensk livsmedelsproduktion. Först ut i skarpt test är en brownie bakad på blod. Den säljs på Pressbyråns experimentbutik PBX i Stockholm.
– Det blir spännande att se om folk är benägna att äta den. Personligen tycker jag inte att den har blodsmak och blodbrownien fick ett högt gillande av våra testpaneler, säger Emma Moberg, forskare och projektledare på IVL.
Blod och rova
Projektet Blod och rova har riktat in sig på offentlig sektor, så tanken är att de produkter som tas fram ska kunna serveras exempelvis i skolor och på äldreboenden. Förutom blodbrownien har en njurjärpe testats, men den behöver utvecklas vidare. Två morotsprodukter finns också med i projektet.
Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och bedrivs i samarbete med Axfoundation, föreningen Matsvinnet, Ipsos och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Målet är att ta fram produkter som kan bidra till att minska svinnet.
Blodbrownie tar tillvara på svinn
En blodbrownie på 20 gram innehåller 1,9 milligram järn, vilket motsvarar 13 procent av det rekommenderade järnintaget för kvinnor i fertil ålder.
– Projektet uppmuntrar inte till ökat köttätande utan snarare till att ta tillvara hela djuren vid slakt. Vi har haft en sådan tradition tidigare men vi har minskat vår konsumtion av inälvor och blod, säger Emma Moberg.
I dag går nästan inget av blodet från svenska slakterier till mat. Blodet är svårhanterat i livsmedelskedjan, och det saknas efterfrågan på blod för användning i livsmedel, berättar Emma Moberg.
– Det här är en beredskapsfråga. Vi skulle behöva göra en satsning för att kunna ta vara på blod i Sverige.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer