Bo Rothstein: ”Jag är måttligt förtjust i aktivistiska forskare”

När Klimatpolitiska rådet presenterade sin årliga rapport i mars riktade rådets åtta forskare svidande kritik mot regeringens klimatpolitik. Men för andra året i rad valde ansvarig minister att inte ta emot rapporten på plats.

Politikers förtroende för forskare kan ha minskat som en direkt följd av att vissa forskare ägnar sig åt aktivism, det menar Bo Rothstein som är professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det finns risk att beslutande politiker drar alla forskare över en kam och menar att ”det där är bara er åsikt, vi har en annan åsikt”. Jag kan inte leda i bevis att politikerna viftar bort rapporten på grund av aktivismen, men det är en hypotes jag gärna vill lägga fram. Den här ökande aktivismen kan ha den effekten, säger Bo Rothstein.

Upplever du att det blir vanligare att ägna sig åt aktivism som forskare?

– Ja, säger Bo Rothstein.

Han har själv skrivit flera hundra debattartiklar under sin karriär, och tror inte på sociologen Robert Mertons berömda tes om disinterestedness, som går ut på att forskaren inte ska vara engagerad i sitt forskningsobjekt.

– Jag menar att det är en alldeles omöjlig position. Det går inte att tänka sig en miljöforskare som inte vill ha bättre miljö eller en statsvetare som inte bryr sig om demokrati. Men det är skillnad på samhällsengagerade forskare och aktivistiska forskare. Jag är måttligt förtjust i aktivistiska forskare, säger Bo Rothstein.

Han menar i grova drag att den samhällsengagerade forskaren identifierar ett problem och forskar för att hitta möjliga orsaker och lösningar.

En aktivistisk forskare har redan engagerat sig för en teori och en lösning, och letar upp data som stöder just den tesen, enligt Bo Rothstein.

– Jag tycker det är väldigt bra med samhällsengagerade forskare som deltar i debatten och lägger fram sin forskning eller informerar om logiska slutsatser, men jag menar att man bör försöka upprätthålla den här röda linjen, säger han.

Den 7 april 2026 inleddes rättegången mot de forskare som nu åtalas för skadegörelse efter att ha protesterat mot privatflyg på Bromma flygplats 2023. De menar att de ökar sin trovärdighet genom att agera på vad de vet och har sett i sin forskning. Till exempel genom att som klimatforskare demonstrera mot regeringens klimatpolitik. Bo Rothstein håller inte med.

Han ser en risk att väljarkåren i förlängningen ifrågasätter varför de ens ska finansiera universiteten om verksamheten blir för aktivistisk.

Inget tyder dock på att allmänhetens syn på forskarvärlden har förändrats. Svenskarna har generellt högt förtroende för forskare.

Bo Rothstein är noga med att påpeka att forskare har samma yttrandefrihet och organisationsfrihet som alla andra. Inom statsvetenskapen har det länge diskuterats huruvida det går att kombinera forskarrollen som politiskt aktiv eller inte. Det gör det, tycker Bo Rothstein, men alla håller inte med.

– Flera av de historiskt mest framträdande professorerna i mitt ämne har varit politiskt engagerade. Daniel Tarschys och Gunnar Heckscher är båda lysande statsvetare, säger han och fortsätter:

– Jag är inte ute efter att tysta någon opinionsyttring. Man måste bara inse att ”nu uttalar jag mig som forskare” och ”nu är jag aktivist”. Man får ta på sig den andra hatten, säger Bo Rothstein.

Vad tänker du om forskare som ägnar sig åt civil olydnad?

– Forskare har yttrandefrihet som alla andra, men forskare måste ju också respektera demokratin. Man kan inte, med mer eller mindre brutala metoder, driva igenom sina linjer mot folkmajoritetens eller de valda politikernas vilja, säger han.