Cancerdödande celler kvar i kroppen i tio år

Sjukdomen kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är den vanligaste leukemiformen hos vuxna och drabbar 550 personer per år i Sverige. Vid KLL omvandlas kroppens B-celler till cancerceller och sjukdomen kan behandlas med så kallade CAR-T-celler (se faktaruta). Det innebär att man gör läkemedel av patientens egna T-celler, en avancerad metod som F&F tidigare har skrivit om.

I en uppföljande studie beskriver nu amerikanska forskare två KLL-patienter som var med i den allra första studien av behandling med CAR-T-celler år 2010. Hos båda patienterna försvann cancercellerna nästan helt det år de behandlades, och vid årliga mätningar av halten cancerceller i blodet höll den sig fortsatt låg. Patienterna visade sig också, nio och tio år senare, ha kvar aktiva CAR-T-celler i blodet, skriver forskarna i Nature.

Angelica Loskog, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, var först i Sverige med att behandla patienter med CAR-T-celler i en studie 2014. Hon tycker det nya resultatet är intressant.

– Den amerikanska gruppen beskriver de patienter som var först ut att få komplett svar efter behandling så det är första gången vi har patienter med så lång uppföljning. Att CAR-T-cellerna kunde vara så långlivade visste vi inte, säger hon.

Frågan är vad som hållit dem aktiva så lång tid. Enligt Angelica Loskog kan det bero på att de kontinuerligt stimuleras av kroppens friska B-celler. Dessa har nämligen samma molekyl på sin yta, CD-19, som de canceromvandlade B-celler som CAR-T-cellerna ursprungligen var riktade mot.

Att CAR-T-celler kan finnas kvar i kroppen så lång tid och attackera även friska B-celler skulle teoretiskt kunna göra att personerna drabbas av svåra infektioner. En fråga som då uppkommer är om CAR-T-celler borde ha en ”avstängningsknapp”.

– Det går att bygga in en sådan när man tillverkar dem. Exempelvis kan de göras känsliga för ett visst läkemedel. När patienten tar läkemedlet får cellerna signaler som gör att de dör genom en process som vi kallar apoptos, exemplifierar Angelica Loskog och fortsätter:

– Men det kan också vara så att de kvarvarande CAR-T-cellerna håller de sista cancercellerna i schack. Risken är att cancern expanderar om de tas bort. 

Halterna av CAR-T-celler hos de två amerikanska patienterna var låg, omkring 1 procent av alla T-celler. 

– Inledningsvis i behandlingen utgör de en betydligt högre andel och expanderar, men totala nivån varierar kraftigt mellan patienter. Jag tror att dessa nya data kommer att leda till att många forskare analyserar sina blodprover igen för att se om även deras patienter har kvar aktiva celler, säger Angelica Loskog.

Hon menar att i takt med fler studier om långtidseffekter kommer kunskapen om vad som kännetecknar effektiva CAR-T-celler att öka.

– Data från två patienter räcker inte. När vi får mer data från nästa gäng tioårs-överlevare får vi fler ledtrådar till vad som gör CAR-T-celler så effektiva – och även mer kunskap om hur vi ska designa dem så de dödar cancerceller så effektivt som möjligt.