Cancerdödande celler kvar i kroppen i tio år

Cancerpatienter som behandlats med CAR-T-celler har fortfarande kvar dessa i kroppen efter tio år. Nu väcker svensk expert frågan om de behöver kunna stängas av för att minska risk för infektioner.

Publicerad
händer med blå skyddshandskar håller i pipett
Behandling med CAR-T-celler innebär att man gör läkemedel av patientens egna T-celler som sedan förs tillbaka till kroppen. Men om CAR-T-cellerna blir kvar för länge i kroppen kan de teoretiskt göra att patienten får svåra infektioner.
Bild: Getty images

Sjukdomen kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är den vanligaste leukemiformen hos vuxna och drabbar 550 personer per år i Sverige. Vid KLL omvandlas kroppens B-celler till cancerceller och sjukdomen kan behandlas med så kallade CAR-T-celler (se faktaruta). Det innebär att man gör läkemedel av patientens egna T-celler, en avancerad metod som F&F tidigare har skrivit om.

I en uppföljande studie beskriver nu amerikanska forskare två KLL-patienter som var med i den allra första studien av behandling med CAR-T-celler år 2010. Hos båda patienterna försvann cancercellerna nästan helt det år de behandlades, och vid årliga mätningar av halten cancerceller i blodet höll den sig fortsatt låg. Patienterna visade sig också, nio och tio år senare, ha kvar aktiva CAR-T-celler i blodet, skriver forskarna i Nature.

porträtt på kvinna med långt brunt hår, leende
Angelica Loskog, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Bild: Ewa Ahlin

Oväntat långlivade CAR-T-celler

Angelica Loskog, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, var först i Sverige med att behandla patienter med CAR-T-celler i en studie 2014. Hon tycker det nya resultatet är intressant.

– Den amerikanska gruppen beskriver de patienter som var först ut att få komplett svar efter behandling så det är första gången vi har patienter med så lång uppföljning. Att CAR-T-cellerna kunde vara så långlivade visste vi inte, säger hon.

Frågan är vad som hållit dem aktiva så lång tid. Enligt Angelica Loskog kan det bero på att de kontinuerligt stimuleras av kroppens friska B-celler. Dessa har nämligen samma molekyl på sin yta, CD-19, som de canceromvandlade B-celler som CAR-T-cellerna ursprungligen var riktade mot.

Möjlighet att stänga av CAR-T-celler

Att CAR-T-celler kan finnas kvar i kroppen så lång tid och attackera även friska B-celler skulle teoretiskt kunna göra att personerna drabbas av svåra infektioner. En fråga som då uppkommer är om CAR-T-celler borde ha en ”avstängningsknapp”.

– Det går att bygga in en sådan när man tillverkar dem. Exempelvis kan de göras känsliga för ett visst läkemedel. När patienten tar läkemedlet får cellerna signaler som gör att de dör genom en process som vi kallar apoptos, exemplifierar Angelica Loskog och fortsätter:

– Men det kan också vara så att de kvarvarande CAR-T-cellerna håller de sista cancercellerna i schack. Risken är att cancern expanderar om de tas bort. 

Fakta: Behandling med CAR-T-celler

  • Läkemedlet skapas från patientens egna T-celler. Dessa skördas och anrikas utanför kroppen. De modifieras genetiskt så att de tillverkar en receptor, som kallas chimär antigen receptor, CAR.
  • Därefter ges CAR-T-cellerna tillbaka till patienten via infusion. I blodbanan kan de med sin nya, målsökande receptor hitta och döda tumörcellerna.
  • Inom EU godkändes behandlingen för leukemi och lymfom 2018.
  • Behandlingen kostar drygt tre miljoner kronor. Den kan även ge svåra biverkningar om immunsystemet blir alltför upptrissat. Men mellan 30 och 40 procent blir botade och behöver ingen ytterligare behandling.

Mer data om behandling med CAR-T-celler

Halterna av CAR-T-celler hos de två amerikanska patienterna var låg, omkring 1 procent av alla T-celler. 

– Inledningsvis i behandlingen utgör de en betydligt högre andel och expanderar, men totala nivån varierar kraftigt mellan patienter. Jag tror att dessa nya data kommer att leda till att många forskare analyserar sina blodprover igen för att se om även deras patienter har kvar aktiva celler, säger Angelica Loskog.

Hon menar att i takt med fler studier om långtidseffekter kommer kunskapen om vad som kännetecknar effektiva CAR-T-celler att öka.

– Data från två patienter räcker inte. När vi får mer data från nästa gäng tioårs-överlevare får vi fler ledtrådar till vad som gör CAR-T-celler så effektiva – och även mer kunskap om hur vi ska designa dem så de dödar cancerceller så effektivt som möjligt.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor