Corona med knuff – så fungerar nudging under pandemin

Tänk dig att du just ska tvätta händerna. Du känner dig stressad. Alla förutsättningar för att göra en riktigt slarvig handtvättning är på plats. Men när du lyfter blicken ser du en lapp på spegeln: ”Tvätta händerna i minst 30 sekunder för att undvika spridning av covid-19. Ett bra knep är att sjunga Blinka lilla stjärna”.

Ovanstående är ett exempel på nudging, puffning. Även om man redan vet att man borde tvätta händerna noggrant kan en puff behövas för att faktiskt göra rätt i stunden. Puffar kan vara mycket effektiva. Begreppet myntades av beteendeekonomen Richard Thaler som fick den ekonomiska motsvarigheten till Nobelpriset 2017.

Aktualiseras under corona

En puff är bara en puff så länge påverkan inte innefattar tvång eller en belöning. Detta har gjort puffar särskilt aktuella under våren, då Sverige valt en coronastrategi som i huvudsak bygger på mjukare rekommendationer, inte förbud. Påminnelsen om handtvätt på toaletter är ett exempel. Ett annat är klisterlappar på golvet i matbutiker som påminner om att hålla avstånd i kön.

Alla puffar är däremot inte effektiva. En förutsättning är att man behöver känna förtroende för avsändaren, exempelvis staten. Man måste även någorlunda sympatisera med beteendet som puffas för. Vi är mer benägna att påverkas av puffar där vi själva kan tjäna på att agera på ett visst sätt, som en påminnelse om deklarationen som låter oss undvika en förseningsavgift. För puffar om beteenden som gagnar andra eller samhället i stort är tröskeln högre.

En annan utmaning är att effekten från samma puff kan blekna över tid, exempelvis i fallet med klistermärkena på golvet i matbutiken. Det säger Nurit Nobel, som är doktorand på Handelshögskolan och forskar om puffar.

– Har en puff bara blivit en del av miljön är det hög risk att vi ignorerar den, som en del av allt brus. Man måste hela tiden tänka på hur vi kan påminna på nya sätt, till exempel med ljud i butikens högtalarsystem, säger hon.

Kan ge vika för sociala normer

Mikael Elinder är lektor och docent vid den Nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet. Han säger att beslut som tas i offentliga miljöer är speciella eftersom puffen lätt överröstas av hur andra människor beter sig. Om alla andra struntar i att hålla avstånd i kön blir det svårare att själv gå emot strömmen.

– En sådan solidarisk puff måste backas upp av att andra också tycker att avstånd är viktigt. Är det bara Folkhälsomyndigheten som tycker det medan alla andra skiter i det blir det en konflikt. Då har du en påminnelse om att solidaritet är viktigt, och en om att det inte är det, säger han.

Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap gör svenskarna generellt ett bra jobb kring att följa rekommendationerna, även om det funnits svaga tendenser till ett något mer avslappnat förhållningssätt den senaste tiden.