Annons

Traktor som besprutar åker

Bekämpningsmedel ligger närmast nuvarande gränsvärden och skulle påverkas mest. I utredningen föreslås att de fasas ut.

Bild: 
Getty Images

Därför föreslås radikalt sänkta gränsvärden för kemikalier

Sex frågor till Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet, som har utrett kemikalielagstiftningen på uppdrag av regeringen.

Publicerad:

2019-11-20

Utredningen föreslår bland annat att alla gränsvärden sänks till en tiondel av dagens nivåer, varför då?

− I dag är varje ämne tillåtet upp till en nivå som anses säker för människor och miljö. Men det är lite som att anta att vi bara har en kemikalie i världen. I verkligheten utsätts vi för blandningar av massor av ämnen, som verkar tillsammans och ger en så kallad cocktaileffekt.

Hur kom ni fram till att just en tiondel är rätt nivå?

− Det är ett pragmatiskt sätt att ta lite höjd för att hundratals eller tusentals ämnen förekommer samtidigt. Vi vet att den faktorn ibland kommer att vara för stor och ibland för liten, men det är en uppskattning av vad som kan vara rimligt.

Vad skulle det här få för konsekvenser?

− För många kemikalier skulle det inte få så stora effekter, men när det gäller till exempel bekämpningsmedel vet vi att många ligger väldigt nära att nå upp till gränsvärdena. En stor del av dem skulle ha svårt att klara sådana här nivåer. Vi föreslår inte ett förbud mot alla dessa bekämpningsmedel i ett svep utan här krävs någon slags utfasning. Det skulle kunna hanteras genom någon slags varningsflagg, en tidsgräns eller en skatt.

Ett annat av förslagen handlar om att lagstifta om grupper av ämnen istället för att titta på varje enskilt ämne. Vad är poängen med det?

− Om man identifierar ett ämne som farligt så är det inte ovanligt att det byts ut mot ett liknande ämne som inte är förbjudet men som har liknande risker. Ett exempel är bisfenol A som kommer att förbjudas i kassakvitton vid årsskiftet. Det kommer delvis att ersättas av bisfenol S som befaras vara minst lika farligt. Ett sätt att hantera det här är att förbjuda en hel grupp samtidigt. Det arbetssättet används redan i dag inom Sverige och EU, men bara ibland. Vi vill göra det till huvudstrategin.

– Vi vill också att den som vill använda ett ämne som ersättare för ett annat ska visa att det inte är farligt. Det är en ganska stor förändring jämfört med i dag, när man får använda ämnen tills de är bevisat farliga.

Kan det bli problem för oss att förbjuda ämnen snabbare än resten av EU?

− Det blir definitivt problem. Kemikalielagstiftningen är harmoniserad på EU-nivå, så vi hoppas att regeringen tar de här förslagen vidare till EU-nivå. På vissa områden kan Sverige gå före men för att få någon större effekt behöver det här hanteras inom EU. Första steget nu är en remissrunda.

Vad har du fått för reaktioner än så länge?

− Enbart positiva, med undantag för kemiindustrins branschorganisation IKEM som anser att en sådan sänkning av gränsvärdena skulle hämma utvecklingen av nya produkter. Men vi har inte sett något stöd för den farhågan i vår konsekvensanalys.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.