Annons

Därför har Sverige så många skyddsrum

Trots att Sverige tillhör de få europeiska länder som undslapp bombanfall under andra världskriget, är vi bland de bästa i världen på att bygga skyddsrum – hela 65 000 stycken sedan mellankrigstiden. I en ny avhandling söker forskare svaret på frågan: Varför?

Annons

Publicerad:

2020-11-13

Sammanlagt rymmer skyddsrummen sju miljoner människor, och är tänkta att skydda mot bomber och gas om kriget kommer. Skylten med den blå triangeln mot orange bakgrund är en bekant syn då många skyddsrum byggts in i bostadshus, till exempel i källaren.

På denna front har få länder varit lika ambitiösa som Sverige. Men hur kan den massiva satsningen förklaras?

Den frågan har Peter Bennesved vid Umeå universitet undersökt i sin avhandling genom att analysera stora mängder arkivmaterial, bland annat statliga utredningar, myndighetsdokument och tidningsartiklar. 

Historisk tajming var central

Mellan år 1925 och 1935 rasade en politisk konflikt om hur Sveriges framtida försvar skulle se ut, med otaliga statliga utredningar om vilken riktning som var bäst. När parterna väl kunde enas om ett beslut mot slutet av 1930-talet tornade andra världskriget upp sig. Denna tajming var avgörande, säger Peter Bennesved, som efter att ha disputerat nu är doktor i idéhistoria.

– Det hade då kommit nya tyska bombplan som jaktplan aldrig skulle hinna ikapp, och därmed inte kunde hindras från att nå landets gränser. Man insåg att stadsmiljön istället behövde anpassas för att absorbera bomber, säger han.

Resultatet blev en ny lag år 1940 som gjorde skyddsrum till ett krav i många nybyggnationer. Att valet av försvarslösning föll på just skyddsrum beror även på socialdemokratins politiska dominans vid denna tidpunkt, då partiet traditionellt stått för pacifism.

– Socialdemokratin behövde anpassa sig och bli mer försvarsvänliga, och då passade skyddsrummen in. Det var en neutral och passiv lösning, utan en tydlig militaristisk aura kring sig.

Massiv utbyggnad tack vare folkhemmet

När kursen för civilförsvarets utformning väl var satt höll den i sig hela vägen fram till millennieskiftet. Det blev en ständig närvaro i de stora byggnadsprojekt som följde i och med folkhemmet, de ekonomiska ”rekordåren” på 1950-talet, och sedan miljonprogrammet.

Inte förrän år 2002 tog regeringen beslutet att sluta bygga skyddsrum.

– Under tiden gled lagstiftningen om skyddsrum helt enkelt med, och man kan fråga sig om det fanns någon egentlig plan med rummen under denna period, säger Peter Bennesved.

Trots att skyddsrum fortsatte att byggas var det inte alltid med glada miner. Avhandlingen visar att engagemanget för skyddsrumsbyggande svalnade efter 1940, då Hitler ockuperat Danmark och Norge men tycktes mindre intresserad av att invadera Sverige som försåg tyskarna med bland annat järnmalm och kullager. Staten fick nämligen in allt fler uppskovsbrev från de som ansvarade för nybyggnationer.

– De vädjade om att bli undantagna från kravet att bygga skyddsrum, då det inte tycktes finnas någon mening med det, säger Peter Bennesved.

Påminner om coronapandemin

Han drar paralleller till coronapandemin, där Folkhälsomyndigheten nyligen gått ut och skärpt sina riktlinjer då fallen av covid-19 ökar.

– Perioden jag studerat påminner mycket om år 2020. Det finns en liknande reflex hos människor som går igen, 80 år senare, att man först går med på stora omställningar med väldigt lite gnäll. Men precis som med skyddsrummen tror jag att folk med tiden kommer att bli mer less, mer kritiska till riktlinjerna och bry sig mindre, säger han.

Skyddsrum

Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en blå triangel mot orange bakgrund över ordet SKYDDSRUM. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för skyddsrummen.

Bild: 
MSB

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.