Denisovamänniskans arvsmassa avläst
För fyra år sedan hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i ryska Sibirien.
Nu har en forskargrupp ledd av svensken Svante Pääbo lyckats avläsa hela arvsmassan hos flickan med hjälp av ny teknik. De hade bara tillgång till 10 milligram material från den mer än 50 000 år gamla benbiten. Trots det blev resultatet förvånansvärt bra.
– Felen är färre än vad som är vanligt när man läser av arvsmassan hos en levande människa i dag, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.
Noggrannheten innebär att forskarna har kunnat göra en lista över genetiska skillnader mellan denisovamänniskan och oss moderna människor. Nu arbetar de med att analysera dna från neandertalare med samma metod, och hoppas att genetiska jämförelser mellan oss och våra närmaste utdöda släktingar ska fördjupa bilden av vad som i biologisk mening gör den moderna människan unik.
Analyserna av denosovaflickans dna visar att hennes folk hade extremt liten genetisk variation, vilket betyder att gruppen aldrig har varit stor under lång tid. Hennes hår, hud och ögon var bruna.
Små mängder arvsmassa från både denisovafolket och de närbesläktade neanderthalarna finns kvar hos oss moderna människor. Det beror på att våra föregångare fick barn tillsammans med våra nu utdöda släktningar.
Svante Pääbo tror att det kan finnas ytterligare utdöda folk kvar att upptäcka och analysera genetiskt, i synnerhet i Asien.
