”Det går inte att hävda att man inget visste”

En miljon arter hotas av utrotning och läget blir alltmer akut. Det rapporterar den mellanstatliga organisationen IPBES.

Publicerad

En miljon arter hotas av utrotning och läget blir alltmer akut. Det rapporterar den mellanstatliga organisationen IPBES.
Bild: Getty Images.

Många människor förlitar sig på vilda växter, djur och svampar för sin försörjning, särskilt i mindre rika delar av världen. Uppskattningsvis 70 procent av världens fattiga är helt beroende av vilda arter. Även i rika länder kommer mat, energi, mediciner, kosmetika och fibrer i byggnadsmaterial och kläder till stor del från växt- och djurvärlden. Den biologiska mångfalden utgör därmed en viktig grundbult i de flesta samhällen. Ändå försvinner arter i en oroväckande takt.”

Urgamla arter trängs undan i takt med att människan hugger ner skog och bygger vägar. Ohållbar jakt utgör ett stort hot mot vilda djur och alltfler vilda fiskebestånd bedöms som överfiskade. Uppskattningsvis en miljon arter hotas av utrotning. I två nya rapporter från den mellanstatliga kunskapsplattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, beskrivs läget för den biologiska mångfalden som akut och alarmerande. 

– IPBES sammanfattar redan existerande kunskap och gör den policyrelevant för politiker och andra beslutsfattare. Rapporterna har godkänts av politiker i nästan 140 länder som alltså alla har skrivit under på att de känner till problemen. Det går därmed inte att hävda att man inget visste, säger Torbjörn Ebenhard som är forskningsledare och föreståndare på Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

Svårt att mäta

Så är det så svårt att göra något åt saken? Henrik Smith är professor i ekologi vid Lunds universitet. Han konstaterar att många av biodiversitetens värden är svåra att mäta och att de riskerar att underordnas ekonomiska mål. Han pekar också ut ”shifting baseline syndrome”, att vi vänjer oss vid att den biologiska mångfalden successivt försvunnit.

– Samtidigt är konsekvenserna av vårt handlande ofta indirekta, vilket gör att vi inte upplever ett moraliskt problem när vi exempelvis konsumerar på ett sätt som skadar den biologiska mångfalden, säger Henrik Smith.

Koldioxidekvivalenter är ett vedertaget mått på ett företags klimatpåverkan. För den biologiska mångfalden saknas motsvarande mått. I Sverige har vi stora mängder data om rödlistade arter, men det är viktigt att komma ihåg att vi också förlorar mångfald lokalt och regionalt, utan att arter helt försvinner, menar Henrik Smith.

– Om många arter minskar i förekomst påverkar det ekosystemens funktion, säger Henrik Smith.

Att bara värna om ovanliga arter räcker alltså inte. Människan använder uppskattningsvis 50 000 arter runt om i världen – varje dag. Dessa arter är i sin tur är beroende av en lång rad andra arter i ekosystemet för sin överlevnad.

– Tidigare har det ibland diskuterats hur många arter som människan behöver för sin överlevnad. Vissa har hävdat att det räcker med ett tiotal arter, som exempelvis ris, vete och ko. Det är ganska långt från 50 000. Den här rapporterna visar hur beroende vi är av den biologiska mångfalden, säger Torbjörn Ebenhard.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

IPBES förser beslutsfattare med vetenskapligt underlag

PBES har beskrivits som den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, och förser på samma sätt beslutsfattare med vetenskapligt underlag. I december väntas ett ramverk med nya mål klubbas av FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD. Tanken är att sätta upp ett antal mål som ska vara uppfyllda till 2050, och en uppsättning åtgärder som ska vara på plats till 2030.

Torbjörn Ebenhard ingår i den svenska förhandlingsdelegationen, där han är utlånad till EU. Han tror att världens länder kommer överens om ett nytt ramavtal, även om det kan bli urvattnat.

– Vi kommer inte att se några tvingande åtgärder. Om vissa länder inte vill vara med eller inte levererar finns det ingen domstol, ingen polis och inga straff inom konventionens regelverk. För mig som forskare kan det så klart vara frustrerande att arbetet går så långsamt, men vi måste börja någonstans.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor