Efter 25 år säger svenska satelliten Odin farväl

Året var 2001 när den svenska satelliten Odin skickades upp från Svobodnyj i Ryssland. Satelliten intog sin position i rymden med två huvuduppdrag: att studera jordens atmosfär och blicka ut i universum. Trots en beräknad livslängd på två år har Odin fortsatt att leverera nya data år efter år. Nu närmar sig Odin sin slutdestination: I höst förväntas satelliten brinna upp i atmosfären.

Vid Rymdstyrelsens jubileumsfirande av Odin höll flera personer som arbetat med satelliten korta föredrag om satellitens historia och betydelse. Odin har engagerat forskare och ingenjörer världen över, både under byggandet av satelliten och under åren som har gått. 

– Odin är ett fantastiskt exempel på internationellt samarbete, sade Kristine Dannenberg från Rymdstyrelsen under sitt öppningstal.

Data från satelliten har använts i över 400 vetenskapliga artiklar med fler än 1 000 författare från 30 olika länder.

Odin har gjort över 130 000 varv runt jorden. På en höjd av 600 kilometer har satelliten skannat atmosfären noga. Tack vare sina många år i omloppsbana har forskare kunnat skapa unika och långa tidsserier över atmosfären som har bidragit till klimatforskning.

– Varje gång vi har hittat något nytt som är intressant, har vi kunnat gå tillbaka i den 25 år långa datamängden, sade Doug Degenstein, professor vid University of Saskatchewan, under sitt föredrag. 

Ett av Odins viktigaste bidrag är den ökade förståelsen av hur ozonhål bildas och hur lång tid det tar innan de läker. Med satellitens data har FN:s klimatpanel IPCC kunnat förbättra sina modeller för just detta. Odin har också studerat hur vulkanutbrott påverkar atmosfären i detalj. Satelliten har även bidragit till förståelsen av nattlysande moln, som bildas högt upp i atmosfären under kyliga förhållanden.

– Vi visste knappt vad nattlysande moln bestod av innan Odin, konstaterade Donal Murtagh, professor vid Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet.

Efter 2007 har Odin egentligen bara haft som uppdrag att bidra till klimatforskningen och astronomiuppdarget avslutades. Trots detta har satelliten fortsatt att bidra till rymdforskning när tid och utrymme funnits. Satelliten har bland annat spejat efter vattenånga i solsystemet och i avlägsna galaxer. Data från åren 2002 till 2019 visar att vattenånga i Jupiters atmosfär har minskat drastiskt, något som visade sig bero på att vatten kommit in i planetens atmosfär med när kometen Shoemaker-Levy 9 slog ner på Jupiter 1994. Satelliten har även kartlagt vatten i Vintergatans mitt och med hjälp av rymdteleskopet Herschel riktat blicken mot spiralgalaxen NGC 1365. 

Odin gjorde även en spännande upptäckt om kometen Lovejoy 2015 när forskare såg att kometens svans består av socker, etanol och vatten. Eftersom det finns alkohol i form av etanol i svansen har den också kallats spritkometen. Det är en viktig upptäckt eftersom kometer fungerar som budbärare av material från det tidiga solsystemet. 

Hösten 2026 kommer Odin att avsluta sitt liv som ett stjärnfall. 

– Odin, vi ses i Valhall! ropade Aage Sandqvist ut i slutet av sitt föredrag. 

Nästa generations svenskbyggda satellit, Mats, är redan i omloppsbana och tar vid där Odin lämnar.