Etikprövning kan få fler undantag

Forskare har under lång tid larmat om att etikprövningssystemet är orimligt. Bland annat har det krävts etikprövning av forskning på offentliga handlingar och offentliggjort material, såsom domar och politikers tal. Forskare har också riskerat att bli åtalsanmälda och ytterst dömda till fängelse om de inte har ansökt om etikprövningstillstånd.

– Vi har sett ett antal problem med nuvarande regelverk som har gjort att arbetet för många forskare har blivit onödigt krångligt, sade utbildningsminister Johan Pehrson (L) vid pressträffen där utredningen presenterades.

Utredaren Ulrik von Essen föreslår att en ny lag, forskningsetiklagen, ersätter den gamla etikprövningslagen, och att flera undantag görs från kravet på etikprövning. Det ska i allmänhet inte krävas etikprövning vid till exempel intervjuer och enkäter när myndiga personer har gett sitt godkännande till att delta i forskningen. Inte heller för uppgifter som har getts allmän spridning, exempelvis genom media, eller som finns i allmänna handlingar.

Om forskningen gäller särskilt känsliga ämnen, exempelvis om den bygger på intervjuer om traumatiska upplevelser, kan det även fortsättningsvis behöva göras etikprövning.

En stor förändring i förslaget är också att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, får en mer vägledande roll. Tidigare har myndigheten varit skyldig att göra en åtalsanmälan vid varje misstanke om överträdelse av etiklagen. Nu tas straffbestämmelserna tas bort helt när det gäller forskning som avser personuppgifter. Även i fråga om medicinsk forskning får Önep möjlighet att ha en mer vägledande roll. De ska till exempel kunna rikta kritik mot forskaren eller universitet.

– Sverige är och ska vara ett ledande forskningsland som ligger i framkant. För det krävs duktiga forskare men också moderna och tydliga regelverk för våra forskare, och det gäller bland annat etikprövningslagen, sade Johan Pehrson.

Utredarens bedömning är att den nya lagen skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2026.