Annons

”När avtalet skulle färdigställas, var det tydligt att det var USA, Kina, Indien och Europa som var huvudspelarna. Det är ungefär så det brukar vara på klimatmötena”, säger Naghmeh Nasiritousi.

Bild: 
Getty images

”Ett erkännande att vi ligger efter i tidtabellen”

Efter intensiva slutförhandlingar på COP26 enades länderna att dra ned på kolkraft och fossila subventioner. Nu efterlyser klimatpolitikforskaren Naghmeh Nasiritousi handlingskraft.

Annons

Publicerad:

2021-11-16

FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow har avslutats. För första gången kom nästan 200 länder överens om att nämna fossila bränslen i klimatavtalet. Man enades också om att nuvarande klimatplaner inte har tillräckligt hög ambitionsnivå och om vikten av att minska utsläppen med 45 procent till 2030.

F&F ställer fem frågor till Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet, som inför toppmötet själv både gästade F&F:s podd och skrev i F&F om vad som stod på spel i Glasgow.

Naghmeh Nasiritousi.

1 | Gick toppmötet som du trodde?

– Det fanns en del överraskningar. Att man fick in en skrivning om att fasa ner kolkraft och subventioner till fossila bränslen, till exempel. Formuleringen är mer urvattnad än ”fasa ut” som det stod i utkastet, men det är ändå historiskt. Fossila bränslen har inte nämnts i tidigare klimatavtal. Det överraskade också att man har skrivit att länderna ska inkomma med mer ambitiösa klimatplaner redan nästa år. Det är ett erkännande att vi ligger efter i tidtabellen och att det är bråttom att skärpa ambitionsnivån.

2 | Var det något som gjorde dig besviken?

– Förhandlingsmässigt gick det bättre än förväntat, men det råder fortfarande ett stort utsläppsgap. Enligt vetenskapen behöver det göras ännu mer.

3 | Krävs det tvång och sanktioner?

– Kanske, men det är ingen framkomlig väg. Det var det som länderna försökte få till under Köpenhamnsmötet 2009, och då misslyckades man helt med att komma överens. Nuvarande avtal baseras därför på frivillighet. Samtidigt ser vi att trycket ökar på alla typer av beslutsfattare att leverera utsläppsminskningar. Inte bara politiker, utan också företagsledare.

4 | Utvecklingsländerna har tidigare blivit lovade 100 miljarder dollar i klimatstöd. Hur gick det med det?

– Inte så bra. Enligt skrivningen har de rika länderna till 2023 på sig att leverera de 100 miljarderna. Det är ett bakslag eftersom utvecklingsländer till viss del villkorar sina klimatplaner mot leverans av pengar.

5 | Vilka blir de viktigaste frågorna på COP27 i Egypten nästa år?

– Mycket handlar om finansiering och ambitionsnivå. Utvecklingsländerna har också krävt en kompensationsfond för att få ekonomisk hjälp mot skador och förluster orsakade av klimatförändringarna. Det kan bli en hel del dramatik kring det. USA har sagt att de inte kommer att öppna den dörren, men det är inskrivet i det här avtalet att frågan ska diskuteras i Egypten. Man ska också diskutera globala mål för klimatanpassning – hur man kan förbereda samhället på exempelvis värmeböljor och översvämningar.

– Nu har vi ett internationellt klimatramverk på plats, men mycket av det svåra arbetet behöver ske på hemmaplan i respektive land. Det gäller att sätta press på beslutsfattare, och där har civilsamhället en viktig roll.

COP26: Ödesmöte för klimatet

Klimatpolitikforskaren

2021-10-28

Klimatforskare fattar sig kort i ny skrift: ”Allvarligt men inte kört”

Inför klimatmötet COP26 i Glasgow som börjar på söndag ger Kungliga Vetenskapsakademien ut en enkel sammanfattning av

2021-10-29

”Personlig koldioxidbudget kan hjälpa Sverige nå klimatmål”

I Glasgow diskuterar världens ledare just nu åtgärder för att begränsa klimatförändringarna.

2021-11-01

IPCC-forskare målar nattsvart bild av framtiden

Två av tre IPCC-forskare räknar med en global uppvärmning på 3 grader eller mer.

2021-11-01

Formuleringar om fossila bränslen överraskar på klimatmötet

Inför slutförhandlingarna på klimattoppmötet COP 26 i Glasgow ges en känga till ländernas klimatplaner.

2021-11-11

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.