Europakonventionen gäller inte Macchiarini­visselblåsare, anser regeringen

Regeringen vill att Europadomstolen avvisar ett klagomål mot svenska staten från de svenska forskarna och visselblåsarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson, Matthias Corbascio och Katarina Le Blanc, enligt ett svar som Utrikesdepartementet, UD, skickade in till domstolen sent i fredags.

De fyra forskarna vände sig till Europadomstolen 2021 efter att av Karolinska institutet tre år tidigare genom ett oredlighetsbeslut, ansett dem vara medskyldiga till forskningsfusk i Macchiarinifallet. Deras namn stod med på flera, men inte alla, av skandalkirurgen Paolo Macchiarinis sex kritiserade vetenskapliga artiklar.

Det var 2018 som Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen i ett beslut fällde Paolo Macchiarini och sex medförfattare, bland annat Karl-Henrik Grinnemo och Katarina Le Blanc för oredlighet i forskning för en artikel.

Detta samtidigt som Karl-Henrik Grinnemo, Katarina Le Blanc, Oscar Simonson och Matthias Corbascio ansågs klandervärda i fråga om två andra artiklar.

– Det fanns många andra som stod med som medförfattare i artiklarna och hade varit mer delaktiga i transplantationerna än vi, men de klandrades inte, säger Oscar Simonson, i dag thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare på Uppsala universitet, till Forskning & Framsteg.

Själv hade han utfört ett djurförsök i sammanhanget, och inte sett den artikel han stod med på innan den publicerades, uppger han.

Simonson är övertygad om att han klandrades, på grund av att han och tre andra forskare 2014 agerat visselblåsare och anmält att tre patienter som fått konstgjorde strupar, vid transplantationer som leddes av Paolo Macchiarini 2011–2012, for mycket illa.

I Katarina Le Blancs fall larmade hon från 2011 och framåt om att moderkaksceller användes för att behandla ett 70-tal patienter, trots att korrekta tillstånd saknades, och att behandlingen i somliga fall lett till hjärtinfarkter och hjärnblödningar.

I målet till Europadomstolen hävdar forskarna att de har fått betala ett högt pris, då de inte tillåtits att överklaga och därmed försvara sig mot Karolinska institutets anklagelser om forskningsfusk och dessutom efteråt nekats tjänster, forskningsanslag och utestängts från operationer. Därmed har Sverige inte levt upp till Europakonventionens krav på effektivt skydd mot repressalier i deras fall, menar de.

För att få sin sak prövad i Europadomstolen krävs att en civil eller mänsklig rättighet, som är upptagen i Europakonventionen, har kränkts. I artikel 6 anges att enskilda har rätt till domstolsprövning om ens civila rättigheter påverkats.

Men Utrikesdepartementet anser nu att Karolinska institutets klandringar respektive fällningar för forskningsfusk inte fått ”/…/sådana direkt avgörande konsekvenser för klagandenas rätt att utöva sitt yrke, deras yrkesmässiga anseende eller deras yttrandefrihet” att Europakonventionens artikel 6 är tillämplig i målet.

Bland annat påpekar Utrikesdepartementet att Karolinska institutets oredlighetsbeslut inte fick några disciplinära följder som innebar att forskarna inte kunde utöva sina yrken. När det gäller konsekvenserna för de uthängda forskarnas anseende, skriver Utrikesdepartementet: ”Påståendet att forskarna har blivit utfrysta av stora delar av forskarsamhället verkar spekulativt och otillräckligt för att artikel 6 ska gälla.”

Alexander Ottosson är forskarnas jurist på stiftelsen Centrum för rättvisa som hjälper dem att driva målet.

– Det hela kokar ner till i vilken utsträckning visselblåsarnas yttrandefrihet, goda namn och rykte och möjligheter att bedriva forskning har påverkats negativt av oredlighetsbeslutet, säger han till F&F.

– För den som är insatt i medicinsk forskning är det uppenbart vilka konsekvenser ett oredlighetsbeslut har. Staten anser dock att det bara går att spekulera om beslutet har haft någon påverkan överhuvudtaget. Det visar att de inte satt sig in i bevisningen.

Alexander Ottosson anser att det är viktigt både för visselblåsarskyddet inom medicinsk forskning och för patientsäkerheten i Sverige att Europadomstolen går vidare med sin prövning av fallet.

Av samma åsikt är Kjell Asplund, läkare och professor emeritus vid Umeå universitet samt vice ordförande i Cancerfondens styrelse. Han var tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, och ledde Karolinska universitetssjukhusets interna utredning i Macchiarini-fallet.

– Det finns många intressanta principiella frågor i målet, inte minst i fråga om mänskliga rättigheter och eftersom visselblåsarna anser sig illa behandlade. Därför vore det bra om Europadomstolen prövar målet så att vi får ett juridiskt avslut, säger han till F&F.

Efter Macchiarini-skandalen införde riksdagen nya regler inom området som trädde i kraft 2020 och som syftar till att öka forskares rättssäkerhet.

Sedan dess är det inte längre lärosätena, utan en oberoende nämnd som avgör anmälningar om manipulation eller fusk, det vill säga Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof.

Forskare som fälls där har nu också rätt att överklaga beslut ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen.

Även Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale ställer sig bakom de fyra. Hon betonar att de vid tiden för besluten varken hade möjlighet att försvara sig mot anklagelserna om forskningsfusk eller att överklaga.

”Tack vare läkarnas enträgna arbete avslöjades en av Sveriges största medicinska skandaler”, skriver hon i ett mejl till Forskning & Framsteg. ”Att Europadomstolen prövar det här fallet är angeläget eftersom den lagändring som stärkte rättssäkerheten och gav forskare rätt att överklaga beslut om oredlighet inte fanns på plats när ärendet var aktuellt.”

Men – om ett lärosäte kallar en forskare för klandervärd i samband med fusk, går ”sådant klander” fortfarande inte att överklaga, konstaterar Alexander Ottosson vid Centrum för rättvisa.

Och själva disciplinpåföljden avgörs ännu vid universitet och högskolor, något som Kjell Asplund är kritisk till.

– Det borde avgöras opartiskt av Npof, säger Kjell Asplund.

Oscar Simonson är segerviss.

– Jag är inte imponerad av UD:s svar. Min bedömning är att vi har bra odds i Europadomstolen, säger han.

Nästa steg i processen är att Europadomstolen ger visselblåsarna och deras jurist Alexander Ottosson möjlighet att svara på den svenska statens yttrande. Enligt Alexander Ottosson kommer de att få sex veckor på sig. Men ännu har de inte fått besked om något exakt svarsdatum. Sannolikt kommer deras yttrande dock att behöva vara hos domstolen senast i slutet av april eller i början av maj.

Den här artikeln uppdaterades senast kl. 15.47 den 13 mars 2024.