Förlust av biologisk mångfald – en under­skattad risk för världs­ekonomin

Företag är beroende av biologisk mångfald och ekosystem för att kunna bedriva sin verksamhet. Det gäller förstås livsmedelsföretag och gruvbolag, men även frisörer och städfirmor är beroende av en stabil naturmiljö.

Företagens ingrepp har stor påverkan på naturen. Ändå kommer biologisk mångfald sällan på tal i styrelserummen, och naturen tenderar att reduceras till en osynlig och förbrukningsbar tillgång i en balansräkning.

Under tre års tid har 79 experter från 35 länder arbetat med en rapport om näringslivets påverkan på biologisk mångfald. Den slår fast att tillväxten i världsekonomin har skett på bekostnad av naturen och att biodiversitet är en av de mest undervärderade grundpelarna i vår globala ekonomi. Rapporten har skrivits på uppdrag av IPBES, som brukar beskrivas som den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC.

En av författarna är Beatrice Crona som är professor på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om kapitalmarknad och biodiversitetsförlust.

– Den stora påverkan på våra ekosystem drivs av ekonomisk aktivitet. Därför är det viktigt att titta på vad företag och investerare kan göra för att minska sin påverkan. Jag skulle säga att den här gruppen präglas av ett lite yrvaket uppvaknande. Polletten har inte trillat ner än, säger Beatrice Crona.

Hon konstaterar att medvetenheten kring klimatfrågan är större. Företag måste hantera sina koldioxidutsläpp, till exempel. Men naturrelaterade risker är mer komplext.

– Det är svårt att få fram mått som är relevanta inom business och som samtidigt är meningsfulla ur ekologisk synpunkt. Men en viktig slutsats från rapporten är att vi inte kan vänta med att börja agera tills vi har perfekta mått på biodiversitetspåverkan, säger Beatrice Crona.

IPBES-rapporten beskrivs som en metodrapport. Här listas mer än hundra specifika exempel på konkreta åtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på biodiversitet.

I sin egen forskning undersöker Beatrice Crona också framtida metoder för att mäta företagens påverkan på biologisk mångfald. På sikt skulle de företag som inte bryr sig tillräckligt om att skydda naturen till exempel kunna få högre ränta på sina banklån. Ett sådant verktyg skulle också kunna vara av intresse för investerare.

Henrik Lange är handläggare på artenheten vid Naturvårdsverket. Han ingår i den svenska delegation som varit på plats i Manchester för att förhandla fram ordvalen i rapportens sammanfattning till beslutsfattare. När vi pratar står han på flygplatsen. Han kan inte dela några detaljer om hur diskussionerna har gått, men han berättar att deras uppgift har varit att se till att skrivningarna i sammanfattningen inte skulle strykas.

– Det har gått oväntat bra. Det står svart på vitt i rapporten att våra ekonomiska modeller och vårt kvartalsrapportbaserade fokus inte är bra för biologisk mångfald. Ingen ville stryka det. Det hade jag aldrig trott, säger Henrik Lange.

Till skillnad från tidigare rapporter har denna fokuserat på tillämpbara metoder för näringslivet snarare än på det allmänna tillståndet för biodiversitet.

– Den här rapporten är jätteviktig just för att den är så metodfokuserad. De tidigare rapporterna från IPBES har haft fokus på den biologiska mångfaldens status i världen, och inte för att vara elak, men det borde folk ha koll på vid det här laget, säger Henrik Lange.

Samtidigt konstaterar han att mötet gått ovanligt lugnt till och beskriver 2026 som ”ett fredligt år”. Kanske till viss del på grund av rapportens fokus.

– I fjol var det några länder utanför Västeuropa som obstruerade hela processen. I år har det varit konstruktivt från alla håll. Jag vet inte om det var en fredsgest, men både Kina och Ryssland pratade väsentligen på engelska och det brukar de inte göra, säger Henrik Lange.