Forskare hittar fyra varianter av alzheimer

Ungefär 100 000 personer har Alzheimers sjukdom i Sverige, i världen är cirka 20 miljoner människor drabbade. Sjukdomen beror på att skadliga proteiner lagras i hjärnan. F&F har tidigare skrivit om hur spridningen av det giftiga proteinet tau kan kopplas till sjukdomen. Nu har Lundaforskarna, tillsammans med forskare vid bland annat McGill University i Kanada, mer i detalj undersökt spridningen av tau. Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet, har lett studien.

– Alla som drabbas av alzheimer får inte samma symtom. Ofta handlar det om minnesstörningar, men vissa får i stället exempelvis mycket stora problem att formulera sig. Det har vi tänkt varit ovanligt och konstigt, så vi ville kartlägga hur det ser ut, säger han.

Olikheterna antog forskarna berodde på hur just proteinet tau sprider sig i hjärnan. Det andra proteinet som kopplas till alzheimer, amyloid, finns spritt lite varstans i hjärnan, medan tau sprids mer koncentrerat. I studien har sammanlagt 2 750 personers hjärnor avbildats med så kallad PET-kamera vid två tillfällen, med två års mellanrum. Här ingick både personer med milda symtom och de som hade allvarligare sjukdom. Alla hade så kallad sporadisk alzheimer, vilket innebär att personer med ärftlig alzheimer inte ingick. För att få en opartisk bild av spridningsmönstret användes en speciellt framtagen algoritm som bygger på artificiell intelligens för att analysera PET-bilderna.

– Denna rankade vilken region i hjärnan som tau fanns i och kom upp med fyra helt olika spridningsmönster, säger Oskar Hansson.

De fyra varianter av spridning kan kopplas till olika symtom och prognos, och även olika ålder vid insjuknandet.

– Våra resultat tyder på att det inte finns någon ”typisk alzheimer”, utan att det handlar om undergrupper. Mest förvånande var att de olika varianterna alla var så pass vanliga, även de som man i vården upplevt som väldigt sällsynta, säger han.

Den nya kunskapen lägger ytterligare en bit i det stora alzheimer-pusslet, men skapar också nya frågor.

– Exempelvis vill man veta varför tau sprider sig olika hos olika personer – är det för att vissa delar av hjärnan är särskilt dåliga på att göra sig av med det skadliga tau-proteinet, eller har vissa personer starkare kopplingar mellan olika delar av hjärnan än andra, säger Oskar Hansson.

Så småningom kan de nya rönen även komma patienterna till del.

– Vi ser att den variant som vi kallar tre utvecklas långsamt, medan den fjärde som sprider sig asymmetriskt är mer aggressiv. Det är viktigt ur ett kliniskt perspektiv för att få en känsla för prognosen, säger han och fortsätter:

– Om jag ska spekulera så kan man tänka sig att beroende på variant så skulle olika läkemedel fungera olika väl.

Ett sådant exempel är att bromsläkemedel som kallas acetylkolinesterashämmare fungerar bäst vid variant 2. Enligt Oskar Hansson skulle också de olika varianterna kunna reagera olika på de nya läkemedel som håller på att utvecklas, och som bygger på antikroppar som avlägsnar tau.

– Det kan därför vara av värde att veta vilken variant en patient har om de ska ingå i en klinisk studie, säger han.

Patienterna i studien utgör den största gruppen i världen som avbildats med PET som mäter tau. Oskar Hansson lyfter att resultaten ändå behöver verifieras av studier som löper över längre tid.

– Vi skulle behöva se vad som sker på kanske tio år sikt. Då blir också spridningsmönstren hos de som är väldigt tidiga i sin sjukdom mer tydliga, säger han.

Studien publiceras i tidskriften Nature Medicine.