Forskare: Så kan fler poliser stanna i yrket fast pressen är hård

Höga krav, svagt ledarskap och brist på kontroll och socialt stöd från organisationen är kända riskfaktorer för både psykisk och fysisk ohälsa på arbetet. För poliser i yttre tjänst kan även hot och våld adderas till listan.

– Att vara polis i yttre tjänst är ett väldigt utsatt arbete. Det är vanligt med utmattningssyndrom, men också depressiva symtom, posttraumatisk stress, sömnstörningar och smärta, säger Johanna Sundqvist, universitetslektor vid enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.

Enligt Johanna Sundqvist har pressen på poliser i yttre tjänst ökat den senaste tiden, inte minst på grund av de våldshändelser som sker i delar av landet just nu. Har poliserna inte en god arbetsmiljö i grunden blir det svårare att leva upp till kraven.

– I dag är det många poliser som överväger att sluta, säger Johanna Sundqvist.

För att identifiera typiska riskfaktorer och så kallade friskfaktorer – faktorer som går att påverka och som delvis kan väga upp riskfaktorerna – har Johanna Sundqvist och hennes kollegor gjort en systematisk genomgång av forskningsläget på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Rapporten bygger på 83 vetenskapliga studier från länder i Europa. De flesta studier berörde riskfaktorer.

– Poliser i yttre tjänst har ju hela samhället som sin arbetsmiljö och det innebär att det också är svårare att förebygga risker och ohälsa, säger Johanna Sundqvist.

Då är det extra viktigt att lyfta fram friskfaktorer.

– Socialt stöd från organisationen kan till exempel göra att man kan hantera en tung arbetssituation, säger Johanna Sundqvist.

Forskarna identifierade sju friskfaktorer i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som faktiskt kan minska risker och ohälsa: inflytande över arbetet, hög nivå av kontroll i arbetet, hög arbetstillfredsställelse, att kunna räkna med stöd från överordnad, en rättvis behandling inom organisationen, socialt stöd och positiva arbetsvärderingar.

För att kunna svara på hur polisernas mående ska kunna förbättras behövs dock så kallade interventionsstudier på organisationsnivå, menar Johanna Sundqvist.

– Det finns ett fåtal interventionsstudier som visar att sömnskolor och kbt-program för enskilda poliser har positiv effekt på välmående, men studierna är små, säger hon.

Rapportförfattarna önskar nu att Polismyndigheten tar ett större grepp kring polisernas arbetsmiljö och hälsa.

– Vi argumenterar för att Polismyndigheten till exempel organiserar en specifik hälsoorganisation, som kan det polisära arbetet och som också kan stötta poliser i yttre tjänst, säger Johanna Sundqvist.