Förmultnande kalsonger, snytteknik och tonårslukt får Ig Nobel-pris

För 36:e gången delas i kväll ut Ig Nobel-pris för forskningsrön som får oss att dra på smilbanden, sedan tänka efter. För första gången skedde prisutdelningen i Europa, med en gala på Zürich universitet i Schweiz, efter 35 år på amerikanska lärosäten. Men i likhet med Nobelpriset fanns ändå en viss övervikt för amerikanska och asiatiska pristagare.

Medicinpriset för en aerodynamisk studie av olika sätt att snyta sig går postumt till Tokuji Unno, en professor i öron-näsa-halsforskning som avled 2022. I studien från 1977 – bara publicerad på japanska – fann han att det inte spelar någon större roll om man snyter sig i båda näsborrarna samtidigt eller en i taget. Det viktiga är att man tar i ordentligt och snyter ut. Gör man det kort och diskret kan mer smittoämnen stanna kvar i både övre och nedre luftvägarna.

En psykologisk-medicinsk studie får priset i Luktforskning – en av flera klasser som växlar från år till år medan bland annat ekonomi, biologi och fredspris återkommer. Polska och tyska forskare undersökte 2017 hur luktsinnet bidrar till att stärka banden mellan föräldrar och barn. Särskilt viktig är detta sinne i spädbarnsåren, då nästan alla föräldrar tycker att just deras barn doftar ljuvligt. Annat blir det i barnens tonår.

En av forskarna bakom studien är tyska Ilona Croy, som forskat som postdoktor i Göteborg och sedan undervisat i tre år vid Linköpings universitet. Hon och medförfattarna konstaterar att barn doftar rätt bra ända till puberteten, åtminstone enligt 235 tillfrågade polska föräldrar.

När hormonerna förändras i tonåren ändras dofternas sammansättning, är forskarnas teori. Ändå doftar de fortfarande bättre än genomsnittet. Varken barnens eller föräldrarnas kön verkar spela någon större roll för dessa resultat.

Ekonomipriset går till ett amerikansk-kanadensiskt forskarlag som visar att den kapitalistiska nidfiguren Gordon Gekko i filmen Wall Street visst har sina motsvarigheter i verkligheten. De fann att människor i högre socialklasser oftare bryter mot lagen i trafiken, fattar beslut på oetiska grunder, ljuger i förhandlingar, fuskar för att vinna pengar och beter sig oetiskt på jobbet.

Så fort pengar kommer in i bilden ökar risken för att de ska fuska, fann forskarna. Ett tecken på att empatin kan skadas var när personer ombads dela en mängd godis med barn. De med högre social status tog de större andel själva än människor i lägre skikt.

Flera priser går till studier med djur. Amerikanska och brittiska forskare som försökt förstå kyssandets evolutionära funktion tilldelas priset i biomekanik. De lanserar en definition av kyssar som ”icke-fientlig interaktion med riktad artspecifik mun-mun-kontakt med läpprörelser, men utan födoförflyttning”. Kyssliknande beteende har observerats bland de stora aporna och andra däggdjur, fiskar, fåglar och till och med myror och andra insekter. En stark kandidat till att kyssandet uppstått är att vuxna individer förtuggat mat till sin avkomma, föreslår forskarna.

Brasilianska och australiska forskare får biologipriset för att de undersökt vad som triggar giftormar att gå till attack. Bland annat fann de att honor av en brasiliansk ormart som upprepat stördes mer sällan injicerar gift då de biter – men bara på morgnar, och det samma gäller mindre hannar. Störs de med fysisk kontakt, exempelvis med en försiktig trampning, hugger däremot ormar av båda könen med gift, oavsett tid på dagen.

Ig Nobel-priset innebär en viss upprättelse för dessa forskare, som behövde dra tillbaka sin studie året efter publicering. Detta för att de inte haft tillstånd att använda nyfödda ormar eller ”trampa försiktigt” på djuren.

Kemipriset tilldelas forskare från USA, Europa och Asien som funnit att mjölkprotein från kackerlackan Diplotera punctata – en av få insektsarter som föder levande ungar – är tre gånger så energirik som mjölkprotein i komjölk. Men försök inte mjölka kackerlackan, proteinet finns inuti dess kropp och ger näring åt embryot.

En tredje studie förknippad med djur får teknikpriset. Det är forskare från Nordamerika, Kina och Egypten som funnit att myggsnablar är utmärkta som skrivhuvud till 3D-skrivare. Gaddar från skorpioner och insekter, huggtänder från ormar och kärl från växter ratades. Myggsnablarna är små, hållbara och ger dubbelt så fin upplösning som dagens bästa skrivhuvuden.

I klassen jordvetenskap går priset till schweiziska forskare som undersökt vad som händer med kalsingar som grävs ner i två månader. Hobbyodlare ställde upp och grävde ner bomullskalsonger för att se om deras nedbrytning kunde indikera jordkvalitet. Försöket fick uppmärksamhet, spred sig till 25 länder och totalt 1000 par grävdes ner.

Priset i fysik belönar teoretiska och praktiska försök att utveckla en stänkfri pissoar, medan fredpriset går till forskare som klurat på vad som karaktäriserar en god vän. I allmänhet vill vi ha vänner som är snälla och beter sig bra emot oss själva, men ibland kan vi även acceptera att de är taskiga. Men bara mot människor vi ogillar.

Ig Nobel-priset har sedan 1991 delats ut vid Harvard, teknikinstitutet MIT eller Boston university. Men från och med i år ska det delas ut vartannat år i Zürich och vartannat vid olika lärosäten i Europa, enligt prisets grundare Marc Abrahams. ”Det blir lite som Eurovisionsfestivalen, med basen i Zürich”, förklarar han i ett pressmeddelande. Skälet är att USA enligt honom inte längre är ett säkert land för vare sig forskare eller journalister.

Priserna delas ut av olika Nobelpristagare och årets tema för galan är svamp. Bland annat framför en operasångerska en nykomponerad operasång om svamp. Dessutom uppträder en orkester med dragspel, didjeridu, alphorn och en joddlare.

Galan webbsänds med start torsdag 3 september klockan 19 på webbplatsen improbable.com